Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 14. Tårar båta föga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
862
Jag ärnar visst inte
Att fly från dig bort”.
Och jungfrun hon lossar sakta
På rödan gullband.
Så hastigt den gossen
Till skogen då sprang.
De bytte om lek:
Vi ska ställa till en roliger dans
Och vi ska binda både krona och krans
Till dansen!
Hej hopp!
En roliger dans!
Hej hopp!
Båd’ krona och krans
Till dansen!
Mamsell Eva svängde som en älfva fram på ängen och hon
sjöng som den andra ungdomen till lekarne melodier, som angåfvos
af fiolspelaren.
Åter bytte de om lek:
Nu vilja vi begynna en domaredans
Medan domaren själf är hemma.
Alla de, som i domardansen gå,
Deras hjärtan skola brinna.
Alla säga de:
Hå, hå, hå!
Alla säga de:
Nå, nå, nå!
Har du drömt om din käresta i natt,
Så skall du åt ljuset le.
Nu blef det en annan lek: Sista paret ut.
— Sista paret ut! ropade en stor och ståtlig bonddräng.
Mamsell Eva och magistern, som stått sist, skulle försöka
sin lycka; men — om det var med afsikt gjordt af magistern
eller icke, är ej lätt att säga — mamsell Eva gick han miste om.
Nästa par var ”grannens” Anders och Ulla.
Den senare blef nu magisterns.
Då han fattade hennes hand, hviskade han något till henne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
