Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 14. Tårar båta föga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
864
— Inackordera henne hos Westerberg, sade kyrkoherden.
— Ja, jag skall gärna ta emot flickan, svarade den
nygifta frun.
— Tack, tack, tusen tack! utropade Bernhard.
— Då är ju saken klar, min bror, sade Förberg.
— Ej ännu. Kommen ut till prästgården i morgon och
hjälpen mig att klappa på mina föräldrars hjärtan.
— Topp! Vi fara dit alla! Eller hur bror Förberg! sade
Westerberg.
— Ja, för vännen Bernhards skull vill jag gärna göra det,
svarade kyrkoherden.
Så var då den saken afgjord. —
Först på eftermiddagen talade Bernhard om hemfärd.
— Det är ”ostgänge” hos föräldrarne i dag och ungdomen
skulle få dansa på ängen. Det är väl bäst, att jag ger mig iväg
hem nu. Jag tänker, att jag är väntad.
— Du hinner väl knappast hem, medan dansen pågår.
— Åjo. Min Pålle springer snällt. Jag tänker, att
ungdomen en sådan vacker dag som denna inte så lätt ger tappt och
känner jag far om mor rätt, så låta de de unga hålla på att roa
sig så länge som möjligt.
— Hälsa de hederliga gamla! sade Förberg.
— Tack.
— Din syster Eva får väl vara förestyre för dansen, då
du inte är hemma.
— Ja. Och jag hoppas, att Setterlund hjälper henne.
— Den smulgråten, sade Förberg ampert.
— Ja, det är en egen kurre.
— Jag kan inte med honom.
— Det är dock intet ondt i honom, hvad jag tror, sade
Bernhard.
— Kan väl vara. Men någon kristlig människokärlek
besitter han likväl icke och hvem bör äga sådan om ej en präst?
— Han är mycket sträng i sina åsikter, sade Bernhard.
— Allt för sträng. Hans åsikter passa ej in i vår
upplysta tid. Mins du vårt resonnemang häromsistens på schweizeriet?
— Då han talade om spöstraff och offentlig kyrkoplikt?
— Ja.
— Han öfverdrifver gärna.
— Det är hårdhjärtadt.
— Jag vill ej disputera däremot, allra minst som hans
åsikter ej öfverensstämma med mina, sade Bernhard.
— Jag kan ej hjälpa, att jag tycker mig finna en räfnatur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
