Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 78. Jordbäfningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
879
Begär förmätne ej likväl,
Att för din töckenhöljda själ
Hvar gåta, ännu obesvarad,
Skall stå med ens i ljus förklarad!
Att med din tankes kraft du må
En forsknings drömda höjdpunkt nå
Och skåda evighetens under
I klarnad synvidd där inunder.
Bygg du, med ärlig sträfvan nöjd,
På muren upp mot denna höjd,
Eoners möda skall måhända
Vårt uppåtträngande fullända.
Väl dig, om du kan föra opp
En enda sten mot murens topp
Och skåda endast litet längre
Än den, hvars synkrets varit trängre.
Betänk vid mödan dock ibland:
Ser ej din svaga blick en hand,
Som väfver tidens dunkla öden
På konstrik väfstol — lifvet, döden!
Hör du blott skeden ständigt slå
Sin jämna takt — och den skall går.
Tills seklers inslag alla, alla
I samma mönster sammafalla —
Uti dess slag ändå du hör
En kraft, hur än han nämnas bör,
Som kosmos fram ur kaos tvingat,
Som mänskans själ till flykt bevingat
Som genom pröfning, kamp och död
En evigt högre morgon bjöd
Och genom kretsande eoner
Förädla världars millioner.
Tror du? den kraften är en blind
Naturens kraft, en slumpens vind,
Som sopar stoftet utan mening
Till mången underlig förening?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
