- Project Runeberg -  Solguld och andra berättelser /
54

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sjöarna, och han slängde efter sig de sista orden i det
han fortsatte sin marsch. Det var en högst plågsam
marsch, men han bet ihop tänderna och knogade vidare,
och han glömde sin plåga nästan hela tiden för det
varma intresse varmed han betraktade kappsäcken.
Den var ett svårt påhäng. Han flyttade den från den
ena handen till den andra och tillbaka igen. Han tog
den under armen. Han lade en hand över den
motsatta axeln och lät kappsäcken hoppa och dunka
honom på ryggen medan han travade vidare. Han
kunde knappt hålla den mellan sina skavda och svullna
fingrar, och flera gånger tappade han den. En gång,
då han flyttade den från den ena handen till den andra,
gled den ifrån honom och föll till marken framför honom
så att han snavade över den och ramlade omkull och
stötte sig.

Vid den bortre ändan av näset köpte han ett par
gamla bärremmar för en dollar och spände dem om
kappsäcken. Han lät också ro sig de sex milen till den
övre ändan av Lindermansjön, dit han kom klockan
fyra på eftermiddagen. Atheniensaren skulle avgå
från Dyea följande morgon klockan sju. Det var
tjuguåtta mil till Dyea, och det väldiga
Chilcootber-get låg emellan. Han slog sig ned för att ordna med sina
skodon till den långa klättringen och vila sig litet.
Han dåsade till i samma ögonblick han satte sig ner, men
han sov bara i trettio sekunder. Han var rädd att han
skulle komma att sova längre nästa gång, han slutade
därför att syssla med skorna och reste sig upp. Ett
ögonblick överväldigade tröttheten honom; han kände
sig plötsligt nära att svimma. Han märkte det just
som han höll på att falla, men han ryckte upp sig, stra-

54

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:54:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/solguld/0058.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free