Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27
för att säkerställa medlemskapet i reformistorganisationen, med dess
"förrädiska ledning" och allt. Kommunisterna agitera alltid för att
arbetarna skola organisera sina egna kampledningar och taga hond
om strejkerna. En sådan "kampledning" tillsattes till exempel i
Byske, men denna "ledning" var icke sammansatt av arbetarna på
platsen, utan av tillresande kommunister. Det var alltså en
ovidkommande part som här ville tillskansa sig ledningen, vilken
organisatoriskt sett hade mindre rätt att bestämma över platsens
arbetares handlingar och beslut, än vad förbundsledarna i Stockholm
hade. Detta visar att det inte är arbetarnas egen
självbestämmanderätt man vill, utan vad man strävar efter är ersättandet av den
socialdemokratiska ledningen med en kommunistisk. Till detta och
ingenting annat syftar "arbetarnas egna kampledningar". Den
reformistiska organisationsformen skall lämnas ostörd.
I Söderhamnsdistriktet var också den "röda fackoppositionen"
synnerligen aktiv. Frågan om en lokal generalstrejk för att driva bort
strejkbrytarna och polisen blev aktuell och fattades även beslut
därom på ett gemensamt möte. Emellertid var det endast en avdelning
i Källskär, tillhörande "Sågverks", som stadfäste beslut om blockad.
Detta skedde på en söndag. Påföljande dag upphävdes beslutet,
sedan förbundsstyrelsen meddelat att intet understöd utbetalades till
de medlemmar som deltogo i denna strid. På övriga arbetsplatser
hade avdelningarna fått liknande besked från reformistledningarna,
varför strejkbesluten aldrig blevo fattade. Efter detta hörde man
icke mera av den "röda fackoppositionen" i Söderhamnsdistriktet.
Den hade underordnat sig ledarnas vilja och beslut. När fraserna
förbrukats och handlingen återstod, då visade sig halten av
"oppositionen". Det var endast syndikalisterna, som fortfarande höllo
solidaritetens fana högt, ty när reforrpistorganisationerna sveko, då
beslöt Lerviks L. S. att för sin del blockera ovannämnda’
arbetsplats. Syndikalisterna behövde dock icke begära "ledningens"
tillåtelse för aktionen, utan de beslöto själva, och när de rapporterade
till huvudorganisationen att de beslutat strejk i sympati med de
stridande massa- och stuveriarbetarna, då hade de också rätt till
understöd från stridens första dag. Den syndikalistiska "ledningen"
har ingen befogenhet att på något sätt påverka eller ingripa i
medlemmarnas beslut. Men vad det beträffar den reformistiska
organisationen så har den inte bara makt att bestämma över
medlemmarnas handlingar, den har också makt att piska "oppositionen" till
lydnad, mest beroende därpå att denna opposition är så utpräglat
reformistisk till sin karaktär.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
