Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29
kunna skapas utan arbete och i medvetandet om detta inriktas
kampen icke på upprätthållandet av en s. k. dräglig lön, utan på, som
vi sade, en allt större och större andel av vad de producera, tills
ingenting återstår för dem som icke själva arbeta utan endast söka
leva luxuöst på andras arbete.
På grund av denna intressemotsättning mellan säljare och köpare
pågår en ständig dragkamp dem emellan för vinnandet av
ekonomiska fördelar. Det är därför helt naturligt att arbetsköparna
utnyttja de tillfällen, när tillgången på arbetskraft är god, för att
pressa ned priset på densamma. Ju mera omfattande arbetskrisen
är och ju större de arbetslösas skara blir, desto mera långtgående
bli arbetsköparnas krav om försämring av arbetslönerna. Det gives
då ott tillfälle att återerövra vad de förlorat under de tider när
tillgången på arbetskraft var ringa och då följaktligen arbetarna hade
större möjlighter att pressa upp arbetslönerna.
Det är under sådana förhållanden som arbetarna mera än annars
ha behovet av organisation och det är under kristider som
organisationernas slagkraft sättes på prov. En sådan tillspetsad och
krävande situation var den vilken svenska arbetarklassen ställdes
inför på hösten 1931. Det hade då varit organisationernas plikt att
värna om arbetarnas lönestandard. I stället föll man undan steg
för steg. Arbetsköparna dikterade- villkoren och
arbetareorganisationerna accepterade.
Låt vara att den högsta ledningen var av den uppfattningen, att
det ekonomiska läget var sådant att arbetsköparnas krav om
lönereduceringar hade fog för sig, låt vara att de under för handen
varande förhållanden frånkände sin numerärt starka organisation all
makt, det hade ändock varit organisationernas skyldighet att
mobilisera alla resurser för att hemföra segern, när t. ex. massaarbetarna
trots ledarnas varningar beslutade sig för att icke utan kamp låta
arbetsköparna försämra deras lönevillkor.
Under extraordinära förhållanden kräves det också extraordinära
åtgärder för att bemästra dessa. Under tider av högkonjunktur
skulle troligen massaarbetarna ha kunnat hemföra en seger utan
andra organisationers hjälp. Nu var det från början uppenbart att
kraftigare medel måste tillgripas. Detta insågo också
massaarbetarna, varför de i första hand begärde sympatiaktion från
transportarbetarna. Genom att stänga arbetsköparna från möjligheten att
utskeppa sina lager hade de en möjlighet att vinna segern, utan
denna åtgärd var stridens utgång synnerligen problematisk. Om
ledningen haft arbetarnas intressen för ögonen hade den naturligtvis bi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
