Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
fallit denna begäran — vi skola icke i detta sammanhang nämna
den industriella aktionen, enär den ligger alltför avlägset för de
reforihistiska organisationerna — och därmed hade utsikterna för en
snar uppgörelse betydligt förbättrats. Men i stället för att bjuda
arbetsköparna spetsen deklarerade man sin oförmåga och därmed
gav man också arbetarnas tilltro till organisationen en
allvarsam stöt.
I övrigt innebär stridstaktikens starkt avgränsade nationalistiska
karaktär ett svaghetsmoment av oerhörd betydelse. Beträffande
massastriden gäller det i första hand frånvaron av allt
industriellt-internationellt samarbete med arbetarna i Norge och Finland.
Medan arbetsköparna i Norge genomdrevo lönesänkningarna för
arbetarna i det landet och däribland även för massaarbetarna, pågick
driften för fullt i Sverge. När de finska kapitalisterna med
Lappofascismen som sitt verktyg krossade arbetareorganisationerna i vårt
östra grannland och fastställde lönerna tämligen godtyckligt, stodo
de svenska arbetarna oberörda därutav. Sedan utbröt striden i
Sverge, men då hade de norska arbetarna träffat. uppgörelse med
sina arbetsköpare, varför driften där fortsatte. I Finland voro
arbetarna under alla förhållanden maktlösa. Nu kunde arbetsköparna
tär i landet utan vidare överföra sina beställningar till
grannländerna, vilket de också gjorde. Innebörden av detta blev att de
finska och norska arbetarna hjälpte till att bryta de svenska
klasskamraternas strejk. Att så skett har för övrigt bekräftats av
arbetsköparna själva. Dessa göra dock gällande, att kunderna på detta
sätt gott förlorade för Sverge, varför det därför betyder en förlust
för de svenska arbetarna. Dessa påståenden får man dock
karakterisera som propaganda för att skrämma arbetarna, ty det är ju
allmänt bekant att de tre ländernas arbetsköpare inom
cellulosaindustrien idka ett intimt samarbete och att inte denna överenskommelse
ävenledes skulle inbegripa solidaritetsplikt under konflikter skall
man vara mer än lovligt enfaldig om man tror.
Arbetarna ha också sina internationella organisationer, den
reformistiska rörelsen har numerärt starka sådana, till och med. Dessa
internationalers verksamhet synes dock inskränka sig till
diskussionsverksamhet och reso] utionsm åkeri, medan det organiserade
strejkbryteriet i internationell skala icke intresserar dessa det
ringaste. Evad det gäller strider i första hand inom exportindustrierna
måste arbetarnas internationaler vara så organiserade att aktionerna
kunna utvidgas till internationell omfattning närhelst detta kan
anses vara påkallat. Massakonflikten i Sverge var en sådan strid,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
