Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CARL.
Liten blir väl stor, min gubbe.
KUNGEN (ivarsnande detta, reser sig häftigt,
stampar med foten.)
Barn, fubblen ej med Svenska kronan!
(Sjunker efter denna sista ansträngning tillbaka i stolen. Kungen Utter af taga
manteln, räcker dm åt Johan,)
Och Kungamanteln här! Se till, att Wasa
Med Wasa icke sliter den i trasa.
(Johan lägger den på bordet Kungen låter aftaga sig svärdet, som han
räcker åt Carl.)
Tag svärdet här. Två eggar har det:
Den ena till att fienden föröda.
Men akta, att när till försvar du drar det,
Ej för den andra Svensker man må blöda.
Så är han afklädd, bortlaggd all den ståt,
Som uppå jorden följer herrskarn åt.
Och men^ka blott, och syndare till slut,
Jag åt förgängelsen ger min tribut;
Och inför Kungars Kung skall stå — en like
Med minsta undersåten i mitt rike.
Hvad har jag då att trösta på? — Din nåd!
SJETTE SCENEN.
DROTTNINGEN (har sniygt sig ut och förer
in Cecilia, som vid dörren
sjunker på knä.)
Ja nåd!
Cecilia — ha!
KUNGEN (betäcker siU ansigte.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
