Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ske aldrig blivit kysst av någon fé?» »Åhnej,
svarade olycksfågeln, aldrig!» Då såg prinsessan
på honom^med sina stora blå ögon, och om en
stund sade hon: »Behöver det väl nödvändigt
vara en fé? En prinsessa är väl också något!
Böj dig ner, och lägg ditt huvud i mitt knä».
Så kysste hon honom sakta på pannan och så
sprang hon leende sin väg.
Innan »olycksfågeln» rätt kunde fatta det, var
hon borta. Han reste sig långsamt upp; det var
som om han vaknat ur en dröm. Och ändå kände
han att det inte hunde vara en dröm, ty han
hade med ens blivit så egendomligt glad. »Om
jag nu bara hade min mössa», sade han för sig
själv, »så skulle jag kasta den högt upp i
luften. Så glad är jag! Det ar ju ändå för lustigt!»
Han plockade en stor bukett blommor i
trädgården, och så gick han ut till landsvägen igen
och vandrade bort under sång och dans. Så snart
han kom till närmaste stad köpte han sig en
brokig jacka och en sidenbarett med en stor
fjäder på, och när han såg i en spegel hur
ståtlig han var, sade han; »Nu får jag skaffa mig
ett annat namn, ty nu vill jag inte mera heta
’olycksfågeln1. Men jag skall ha det allra
vackraste namn som finns, annars vill jag inte ha
något.» Sedan köpte han sig en häst och
fortsatte så resan under lustigt galopp. <
Hur det sedan gick få ni veta nästa gång.
ji
Indiska sagor.
III.
Om den enfaldiga sköldpaddan.
I en liten damm levde en gång en sköldpadda,
som hette Kam bugriva. Hon hade ingått ett
hjärtligt vänskapsförbund med de båda gässen Sankata
och Vikata, och på stranden av dammen brukade
de tre väninnorna mötas och berätta varandra
många vackra och lärorika historier om de store
gamle vise, som funnits förr i världen. Och då
solen gick ner vände gässen hem till sitt näste,
men sköldpaddan krälade ner i det ljumma och
dyiga vattnet. Men tiden gick, och så hände det
en gång, att det inte regnade på mycket länge,
och dammen höll på att alldeles torka ut. Då
blev de bägge gässen djupt bedrövade över denna
olycka och sade till sköldpaddan : Kära väninna,
snart är kela dammen bara gyttja, och våra
hjärtan äro bekymrade, då vi tänka på, vad det
skall bli med dig. Och sköldpaddan svarade: Av
briBt på vatten är det mig snart omöjligt, att få
mitt livsuppehälle. Men bättre brödlös än rådlös.
Ni få hämta hit ett starkt rep eller kanske hellre
en lätt käpp, och sen får ni ge er åstad och
leta reda på en damm, där det finns vatten. Så
skall jag bita om mitten på käppen, och så tar
ni bägge ändarna i era näbbar och flyger bort
med mig. Det tyckte nu gässen var förträffligt
och lovade att göra så. Men eftersom de kände
till den gamla sköldpaddans pratsjuka och visste,
hur svårt hon hade för att tiga, om någon annan
talade, så sade de till henne: Nu får du, liksom
alla fromma botgörare avlägga ett tysthetslöfte,
annars kommer du att trilla ner från käppen:
Och det lovade sköldpaddan. Så knepo de båda
gässen med näbbarna om käppen, och bort bar
det genom luften. Men rätt som det var, fick
sköldpaddan se, att de foro fram över en liten
stad. Och när människorna i stan fick se den
märkvärdiga färden genom luftan, skreko de till
varandra: Ser man på, där flyga ett par gäss
bort med ett hjul, som de stulit någonstädes.
Men det kunde inte sköldpaddan tåla, att folk
skulle ta henne för ett vagnshjul eller något
liknande, utan hon ämnade just ropa åt dem: Vad
är det för oväsen ni för? Men hon hade knappast
öppnat munnen, förrän hon föll till marken, och
folket skar henne i bitar och gick hem och kokte
och åt ’upp henne.
Tidningen SOLSTRÅLEN utgår från och med
1907 periodisk en gång i månaden. Nästa
nummer utkommer den 10 april.
För att kunna bestämma upplagans storlek torde
rekvisitioner göras snarast, eller senast den 1
april.
Tidningen, som är åttasidig och rikt illustrerad,
kostar de av sagostundsidéen intresserade
föreningarna 5 öre pr exemplar, fritt tillsända.
T{edovisning och rekvisitioner bedes avsändas under
adress:
OSKAR ANDERSSON
7(pmmendörsgatan 9, Malmö.
Malmö, Tryckeri-A.-B. Framtiden, 1907.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
