- Project Runeberg -  Solstrålen. Sagostundsbarnens tidning / 1908 /
16

(1906-1909)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vad sagan berättade.

Sagan vandrar vida i världen. Hon kommer
både med sommarsol och vintersnö. I hösten
tid är det lätt att möta henne i skogen, när
skymningen faller på. Då glider hon vitklädd
fram mellan träden eller ställer sig klädd i
sorgedräkt bakom en buske.

För den, som rätt kan lyssna, berättar Sagan
många underliga saker. Jag såg henne en sem
sommarkväll, då mörkret sakta sänker sig över
skog och sjö, så att allt framstår i darrande,
gråaktiga konturer. Sagan förtäljde mig föl*
jande:

»Sorgen heter min moder, hat och krig äro
mina bröder, men den lugna förnöjsamheten
och den stilla glädjekänslan äro mina systrar.
Ännu lever Sorgen, denna min urgamla moder,
hon har bibehållit sig under tidernas skiftande
lopp.

Jag älskar att vandra från den ena till den
andra. Dystert blir mitt sinne, då jag besöker
min moder Sorgen. Sorg och nöd äro stum
dom ett. I Nödens hem kännes det för mig
bittert och kallt. Aldrig tränger det minsta
grand av solens liv dit in. Mina ord få då
en underström av vemod. Då kan jag endast
förtälja om mina andra bröder, Pest och
Olycka. De trivas också bäst i Nödens hem.

Ej behöver jag gå långt för att träffa Nöden.
Den finnes här och där, den finnes överallt.
Jag ryser för den hemska Nöden. Hon är er,
I små människobarn, största fiende. Hon
kväver er redan den första dagen, då ni börjar
leva. Växa ni upp, ser man alltför väl hennes
tunga prägel på eder. Ibland kommer hon
också smygande, sakta, sakta . . . utan nåd
och förbarmande och så med ens är hon över
er . . . hennes tomma ögonhålor le så hemskt
och kallt.

Men har du hört» — Sagan lutade sig när*
mare mig, såg sig tvekande omkring och
viskade sedan liksom rädd att någon skulle
höra henne — »vem som kommit till världen
för att bekämpa Nöden? Det är två tvilling*
bröder, Frihet och Rättvisa kallade. De våga
sig ej riktigt fram ännu för att uppta kampen.

Aven de ha fiender många och mäktiga.
Det är de, som blott då kunna leva yppigt
och sysslolöst, när Nöden sätter sin hämsko
på deras medbröder och medsystrar. De län*
kas i hungerns och okunnighetens tunga
bojor. Sedan ledas de viljelösa hit och dit.

Därför har Friheten och Rättvisan, som
kommit till världen för att fördriva Nöden

och krossa hungerns och okunnighetens bojor,
fått så många fiender.

Aldrig, aldrig skola Nöden och dess vän*
ner segra. Stunden är kommen då Frihet och
Rättvisa vågar träda fram i solljuset med fladd*
rande, blodröda och guldskimrande standar.
De ha vuxit sig starka och trotsiga, ty till
sin hjälp ha de kallat alla de hemlösa, de
frysande och hungrande, alla de förtryckta
och av slavpiskan kvästa människorna. De ha
lystrat till ropen och i otaliga skaror myllra
de fram. De äro många, alla de lidande män*
niskorna.

Men nu skola de segra och. nu skola de
bli lyckliga ty eniga rikta de sina blickar åt
samma håll. — Frihet och Rättvisa.

Då skola alla människor bli lyckliga»,
slutade Sagan och fortsatte sin väg.

Lyckliga, lyckliga klang det inom mig. En
underbar sanning.

M. K.

1. Vad är du, kära barn?

Svar: Ett arbetarbarn.

2. Vad vill det säga — ett arbetarbarn?
Min far arbetar för lön och är fattig.

3. Varför äro lönarbetarna fattiga?

Därför att de ha en liten lön och därför

endast kunna köpa litet.

4. Varför få lönarbetarna en liten lön?
Inte därför att de arbeta litet, utan därför

att arbetsgivarna vilja dra en stor vinst av
deras arbete.

5. Erhåller lönearbetaren inte hela avkast*
ningen av arbetet?

Nej, arbetaren erhåller endast en del av
arbetets avkastning, den andra delen behåller
arbetsgivaren.

6. Varifrån får alltså de rika herrarna sin
rikedom?

Helt och hållet av de fattigas arbete, åt
vilka man icke ger vad de frambrakt genom
sitt arbete och egentligen skulle förtjäna.

Malmö, Tryckeri-»A.^B. Framtiden, 1908.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:54:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/solstralen/1908/0076.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free