Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46 SOMMARSJÖ OCH VINTERSNÖ.
Och de kunde göra mig återtåget suit, om de
fingo syn på mig. Men om jag följer dig tili gula
grinden, så hittar du nog därifrån.
Hvad ni är snäll, onkel. . . onkel.. . hvad heter
ni riktigt?
Hare Puppelin, sade haren och klippte vänligt
med öronen.
Hvad ni är snäll, onkel Puppelin, nu är jag ej
mera rädd.
Tag benen på nacken nu och låt det gå,
sade haren.
De skuttade sida vid sida genom mörka skogar,
öfver ängar och frusna åkrar och sågo slutligen i dag-
gryningen Björkuddens flaggstång sticka upp mellan
träden.
Styr rätt på den där, så kan du ej taga miste,
sade onkel Puppelin. Här vänder jag om för
säkerhets skull.
Tack för god hjiilp! Jag skall aldrig glömma
er, onkel Puppelin, sade Egen tacksamt och begaf
sig så med gladt mod allena mot hemmet.
Det begynte ljusna och numera var det ingen
konst att firma vägen. Snart var hon vid gula grinden,
och strax därpå kom Rustan, soin hade nattvakten,
gladt skällande och viftande på svansen emot rjenne.
Och Egen var så glad, att hon kunnat falla Riistan
oin haisen, o m hon bara nått tili.
Det blef stor glädje på Björkudden, när Egens
matmor om morgonen hörde någon krafsa på dörren
och släppte in den kiira rymmerskan. Tili och med
onkel Jeppe såg mindre sur ut, än förr. Egen krökte
rygg och begärde mat och, sedän hon ätit sig riktigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
