Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PEPI
133
gröt tili frukosten. Kvicka dig nu, jag är hungrig, som
en tom tunna.
Detsamma kände Pepi att han var, ja, han Kade
kunnat äta åtta oxar, så hungrig var han. Tanken på
mjölgröten bevingade hans steg, och mjölkhinken dräg-
lade hela tiden längs hans ena byxa, men det kunde
han ju ej hjälpa.
När hän kom tili sikterns, var nyckeln ur köks-
dörren. Det var en motgång, som Pepi ej förutsett.
Hän stod en stund rådlös ... jämmer, så hungrig hän
var, det riktigt sved i magen! Man måste väl gå tambur-
vägeri då, och så gick hän. Men tamburdörren var
också stängd, och Pepi drog försagd ett tag i klock-
strängen. Hän väntade, ingen kom; hän väntade ännu
en stund, och hungern dref honom att klunka ett par
gånger ur hinken. Hvad betydde det, att man ej släppte
in honom? Aha, nu begrep hän: den där lådan på
dörren var dithängd för att hän ej skulle ringa och
väcka herrskapet, hän skulle bara halla mjölken i den.
Nå, det var tiu det förståndigaste, man kunnat tanka
ut. Och så slog hän ali mjölken i breflådan och klafsade
ut för trapporna, så mors pjeksor ej ville hinna följa
med.
Det bar af tili handelsman, där borta vid hörnet.
Flåsande anhöll Pepi om en kilo allra bästa rågmjöl och
trefvade i lickan efter tjugufempennislanten. O, vei
O, vei Hän fann bära ett hål, den förrädiska byxfickan
hade ej bättre bevarat hans skatt, än att den låtit henne
rymma. Pepi stackare stod där, röd och sorgmodig,
och såg huru bodbetjänten vresigt tömde det redan
vägda mjolet tillbaka i säcken. Gå och sök rätt på
slanten, sade hän, annars vankas här inter mjöl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
