Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134 SOMMARSJÖ OCH VINTERSNÖ.
Pepi gick långsamt ur boden med hinken under
armen och undrade huru hän nu skulle få gröt tili
frukosten. När hän kom ned på gården, stod där ett
lass med mjölsäckar framför magasinsdörren.—Åhål—■
suckade Pepi, •
jag skulle kunna äta upp säcken med
mjöl och allt, så hungrig är jag. Tänk om jag skulle
kunna tappa litet mjöl i hinken!
Pepi, Pepi, hvarifrån kom denna syndiga tanke i
ditt hufvud? Skulle du ej värit så hungrig, så skulle
du bestämdt kömmit ihåg det sjunde budet, som du
stafvat på ur katekesen.
Men nu betänkte Pepi hvarken det sjunde budet,
ellet sin mammas ris, eller handelsmannens vrede, hän
bara skar ett snitt i en af säckarna med en liten slö
pennknif lian hade i den hela byxfickan och så krafsade
hän ut så mycket mjöl, som rymdes i hinken. Där-
efter stack hän ihop sprickan med en knappnål och så
lade lian benen på nacken och sprang obemärkt hein tili
mor.
Nå, du välsignade sölmåns, är du nu ändtligen
här, sade Tvålströmskan och klappade hans lurfviga
hufvud.
—■ Sätt nu grötgrytan på och... aj, aj, min
ryggl ... maka litet om elden, så den brinner bättre.
Jag förgås af hunger.
Pepi rörde om elden, påsatte grytan och anrättade
en gröt, som hufvudsakligast bestod af klimpar, men
som smakade dem förträffligt. Prinsessan bestod dem
mjölk tili kalaset.
Men när Pepi sväljt några skedar gröt, begynte
de gå allt trögare ned och slutligen fastnade de honom
tvärt i haisen. Hän uppgaf ett ynkeligt ljud och kastade
sig storsnyftande ned på mors säng.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
