Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PRINSESSAN SVANDUN OCH PAJTA-MAJA 23
mors ansikte, grep med en viss nyfikenhet träskeden
och hålkakan och gaf sig tili att äta.
Det smakade bra, ty hon var hungrig, men i den
halfmörka stugan, kände hon sig förfärligt öfvergifven.
Hon gick, utan att behöfva någon afklädning, tili
sängs och drog täcket öfver sig. Hu, hvad det luktade
fähus, och hvad det var fult! Tårarna ville fram, men
hon stred tappert emot, och midt under kampen som-
nade hon.
Hon tyckte sig ha sofvit bara halfva natten, när
hon kände att någon ruskade henne i armen och hörde
mor Greta säga: Vakna nu, Maja, klockan är sex!
Stig upp och gå efter några vedpinnar och gör upp
eld och sätt kaffepannan på. Jag går att mjölka. Se
så, sola inte, det är Stora, ljusa dagen.
Och när Svandun gläntade på sinä sömniga ögon,
såg hon, huru solskenet flöt in i en bred ström längs
det hvitskurade golfvet.
Svandun klef ur sängen och i detsamma kom hon
ihåg alltsammans från gårdagen.
Ju mer hon tänkte, desto större blef saknaden.
Slutligen kunde hon icke hejda sig, utan sprang ut,
storgråtande, bort mot skogen, tili det ställe, där hon i
går bytte kläder och hem och lefnadssätt med Pajta-
Maja från Sillträsket.
Och det underliga var, att just på samma ställe
tyckte hon sig se sig själf i fint broderadt nättiinne,
med papiljotter i håret och ljusröda sidentofflor på de
bara fötterna. Det var Pajta-Maja, som, drifven af samma
hemlängtan, sprungit rakt ur sin sidenbädd, bort tili
skogen, för att om möjligt byta sig tillbaka sin siraps-
smörgås och sin fattiga stuga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
