Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SOMMARSJÖ OCH VINTERSNÖ
34
Ja, i sanning, en moders uppgifter äro många och svåra,
icke minst, när det är fråga om en råttmamma.
Det enda, som kunde få Tass och Beta att hållas
stilla, var när farfarsfar berättade historier från sin ung-
dom. Se, det dugde, och de önskade, att de haft två
par öron, för att orka höra så mycket mer. Farfarsfar
var en erfaren och vidtberest råtta, som kunde berätta
om främmande länder. Han hade flera gånger tagit
hyra som proviantmästare på skepp, som seglade tili
de andra världsdelarna, och det var märkvärdiga histo-
rier han lade fram om släktingarna därborta. I synner-
het roade det dem att höra om onkel Opossum i Ame-
rika, hvars fru bar sinä ungar i rad på ryggen, där de
halla sig fast vid bennes uppåtvridna svans.
Tass och Beta ville strax profva ridten på sin
mamma, men hon skakade dem af sig, så att de tum-
lade öfver ända midt i sågspånshögen. Och därnäst
beslöto de högtidligt, att också de skulle taga hyra som
proviantmästare på fartyg, som gingo tili Amerika.
Tror du, man kan få mögliga ostkanter där-
borta? frågade Tass sin farfarsfar, ty det var det
bästa han visste.
Och risgrynskorf? smackade Beta, ty det var
det bästa hon visste.
Jo, farfarsfar trodde alldeles säkert, att de kunde
få både ostkanter och korf och alit hvad de ville hos
onkel Opossum, ty lian var rik och hade både korf-
fabrik och mejeri.
Den natten fingo Tass och Beta icke en blund i
sinä ögon af bara Amerikalängtan. När månen tände
sin Stora lykta, klef Tass ur bädden kröp tili Betas
säng och hviskade:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
