Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM LÄRKAN, SOM SJÖNG FÖR TIDtCT 43
Bådar icke din glada vårsång, att, likasom na-
turen nu begynner afkasta sig sinä bojor för att uppstå
tili ny blomning och nya skördar, så få också vi kasta
från oss den tyngd, soin en lång, mörk vinter lagt öfver
vara sinnen och modigt återupptaga vårt arbete för nya
vackra skördar i den Stora trädgård, soin heter vårt
fosterland?
Du, lilla lärka, du vet icke, hur mycket din
sång lärt mig, men jag tror, att Gud lät dig sjunga
för mig för att väcka mig ur min klenmodiga vinter-
dvala .. .
Men lärkan hon flög och flög, och hon sjöng och
sjöng, tills vingen var trött, och sangen frös fast i
strupen. Hon försökte ännu ett: Trrr ...
r 1... rrl.. .
trrr... men så kunde hon icke mera. Hon burrade
än en gång upp fjädrarna för att bli varm och försökte
än en gång få sitt hjärta att slå fortare vid tanken på,
att hon var hemma och att hon fått sjunga en vårvisa
för sitt land. Och varm blef hon, men bara innerst i
själen. Rundtomkring henne skärpte kölden tili, trängde
in mellan fjädrarna och koin det lilla trofasta hjärtat
att stanna. —■
Nasta morgon gick samme raan åter vägen fram
med rask, lätt gång och frimodig blick. Då hejdades
plötsligt hans steg, hän böjde sig ned och upptog något
från vägen.
En död fågell En liten förfrusen lärka 1 Å,
är det du, som sjöng för mig i går? Så skall du ha
tack för sången, för vägen du visat mig. Och den
varmaste plats jag kan gifva dig, skall du få, platsen
vid mitt tacksamma hjärta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
