Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖNSKEDAGEN 59
Hon trillade ut efter doktorn, och denne kom.
Han knackade Jösse på magen och fann, att det stod
mycket betänkligt tili.
Ja, jag har förätit mig på marzipan, sade
Jösse i ynklig ton, jag borde haft vett att sluta förut.
Unge vän, sade doktorn och smålog öfver-
lägset, ni har ätit för litet. Tro mig, jag har erfa-
renhet. Ni måste äta två sådana portioner tre gånger
om dagen och däremellan en kilo konfekt, om ni verk-
ligen viii ert eget bästa.
Sota doktorn, jag orkar inte mer, sade Jösse
tredskande och vände sig mot väggen.
Doktorn skref ett recept, som han lämnade skö-
terskorna, och gick tili en annan patient. De båda
klotrunda varelserna vände Jösse skickligt på rygg, satte
sig på hans sängkant och begynte mata honöm med
marzipan.
Hvar gång han öppnade munnen för att säga: Jag
orkar inte mer! kröp en rågad sked behändigt in mellan
läpparna. Det hjälpte icke att han skrek, ty gapade
han aldrig så litet, så fick han en sked marzipan, och
sparkade han än aldrig så mycket, måste han dock
svälja hvarendaste smul.
När tallriken slutligen var tömd, och det icke mera
rymdes något i Jösse, låg han stilla och tyst, som en
död marzipangris.
Det hjälpte strax, sade doktorn, som nyss
återkommit, och gnuggade förnöjd sinä händer. Se
nu tili, att han får samma portion, när han vaknar.
Hvilket underbart hälsomedel, hörde Jösse
sköterskorna säga sins emellan. Aldrig ha vi sett en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
