- Project Runeberg -  Sommarsjö och Vintersnö : Sagor och Berättelser / Andra samlingen /
133

Author: Toini Topelius With: Arthur Högstedt, J. A. G. Acke
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

JUNGFRU LJUSLÄTT 133
onda makter på det som är godt och rent. Jungfru
Ljuslätt hade många fiender och afundsmän. Alit, som
älskade mörkret mer än ljuset, hatade henne; allt, som
sökte främst sin egen fördel och, i folkets vidskepelse
fann hörnstenen för sinä mörka gärningar, hatade henne.
Det fanns många onda män och kvinnor, häxor och
trollkarlar, som sågo sinä planer korsade och hela sin
tillvaro hotad genom jungfru Ljuslätts kloka och kärleks-
fulla missionsverksamhet bland det oknnniga folket.
Och dessa alla hade svurit att hämnas och att bemäk-
tiga sig henne, så snart blott ett tillfälle erbjöd sig.
Bland jungfru Ljuslätts vänner var en ståtlig ung
riddare, vid namn Guldknapp. Hän hade ett ärligt
hjärta, ett tappert sinne och blanka guldknappar i sin
sammetsväst. Och hän friade i ali ödmjukhet tili jung-
fru Ljuslätt, som aldrig hade sett någon, som hon
tyckte bättre om.
Så länge riddar Måns och riddar Guldknapp voro
hemma, vågade de onda människorna icke något ordent-
ligt anfall mot jungfru Ljuslätt. De gjorde henne visst
ali den förtret de kunde; de trollade grodor i hennes
säng, då hon skulle lägga sig om aftonen, de förklädde
sig tili ugglor och höllo serenad utanför hennes torn-
glugg, ellet de läto henne snafva i mörkret öfver en
svart katt. Men något verkligt ondt kunde de icke
tillfoga henne själf, så länge riddar Guldknapp så troget
gick vid hennes sida.
Men så kom en dag bud, att de bägge ridders-
männen skulle omgjorda sig med sinä svärd och draga
långt bort att försvara ett kristet land mot de otrogna.
Det blef en bitter sorg i lilla Ljuslätts hjärta och
ett tungt afsked. Ty ingen visste ju, om riddar Måns

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:55:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sommarsjo/2/0157.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free