Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
få idka handel med dem. Den svenska befolkningen i
Österbotten räknar dessutom derstädes ej stort yngre anor
än den finska, och föga sannolikt synes det att dessa
skulle låtit Finnarne ensamne njuta af en så riktande
handel; likasom det också knappast är troligt att de skulle
hitflyttat så tidigt, medan sjelfva Vesterbotten ännu för
det mesta var obebodt och öde, om ej andra
bevekelsegrunder, än endast jordbruket hitlockat dem.8) Några
underrättelser ifrån äldre tider gifva dessutom vid handen ,
att Svenskar och Lappar uti Österbotten åtminstone stått
i beröring med hvarandra, om,också spår till en
ordentlig dem emellan idkad handel ej kunna bestämdt
uppgifvas. 9) Men att en sådan verkeligen existerat, tyckes knappt
vara tvifvel underkastadt, då man vet att de svenska
Österbottningarne såväl i fordna som närvarande tider
visat sig vara mycket hågade för handel och köpenskap,
för hvilka handteringar man ofta klagat att jordbruket af
dem blifvit försummadt. Till en del föranledd af dessa
bevekelsegrunder antog Franzén att svenska kolonister
inflyttat till Tavastland eller trakterna af Tammerfors, att
dessa förenat med sig en mängd Finnar, hvilka voro både
förtrogne med orterna och erfarna i handel med
Lapparna; att dessa tillsammans anlagt en köping eller
handelsplats, som fått namnet Birkkala och att benämningen
Birk-karlar sålunda varit gemensam för medlemmarne i han-
8) I konung Magnus Erikssons frihetsbref för dem, som nedsätta
sig i Lappmarken, dat. Telge d. 16 Mars 1340, säges det om länderna,
som ligga i grannskapet af Helsingland och Ångermanland, att det
"fordom icke hafver varit i mänga menniskors minne att. de markerna hafva
varit brukade till att inbyggas eller besittas." — Konnngen uppmanar
derföre christna menniskor att der nedsätta sig och gifver dem lof at
för sig och sina arfvingars räkning taga af landet huru mycket dem
lyster. Se Handlingar rörande Skandinaviens historia del. XXIX, sid. 16
Angående tiden för Österbottens odling anmärker också Franzén: "ita ut
cultus quidam terrae a nost.ra Bothniae parte maturior fuisse, quam ab
occidentali illa videatur." De Bircarlis pag. 31.
’) Se bland andra Aspegrens förut citerade Beskrifning öfver
Pedersöre Del. II, ss. 65, 66.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
