Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Förslag till Kungl. Maj:ts kungörelse angående undervisningsplaner för rikets allmänna läroverk och de kommunala mellanskolorna - Första delen: Allmänna anvisningar - I. Karaktärsfostran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
sina lärjungar på ett förtroligare sätt än under arbetet inom skolan. Han kan
upptäcka drag hos de unga, som han förut icke märkt, och han kan härigenom
få nya synpunkter i fråga om lärjungarna och deras behandling, som kunna bli
av betydelse även för det övriga skolarbetet.
2. Ett viktigt led i lärjungarnas fostran till en sund kamrat- och medbor-
garanda är den självstyrelse, som anbef allés i läroverks stadgan § 51 mom. 4.
För denna självstyrelses anordnande äro många olika former tänkbara, varvid
hänsyn måste tagas särskilt till lokala och personliga faktorer. Lämpligt torde
i regel vara att anknyta självstyrelsen till de sedan gammalt förekommande
ordningsmännen i de särskilda klasserna, möjligen också till de vid åtskilliga
skolor använda s. k. överordningsmännen, vilkas uppgift huvudsakligen varit
att sköta vakthållningen under raster och morgonböner. En fast organiserad
sammanslutning av ordningsmännen (»ordningsråd», »elevråd», »ordnings-
mannanämnd» eller hur man vill kalla den) skulle kunna betros med uppdrag,
som gälla skolan i dess helhet. Av största vikt är härvid, dels att de utsedda
förtroendemännen äro absolut pålitliga samt åtnjuta såväl lärares som kamra-
ters obetingade förtroende, dels att deras ansvarskänsla omsorgsfullt vårdas.
Detta senare torde ha till förutsättning, å ena sidan att organisationen inom
av rektor uppdragna gränser är fullt självständig, å andra sidan att den genom
fritt val skaffar sig ett stöd i en klok, erfaren och för saken intresserad lärare,
vilken har en rådgivande roll inom ordningsmännens krets och tjänar som för-
bindelselänk mellan denna och skolans ledning. Synnerligen värdefullt torde
också vara, att den eller de lärjungar, som bära det största ansvaret och det
tyngsta arbetet inom självstyrelseinstitutionen, erhålla någon ekonomisk upp-
muntran i form av stipendium eller penningpremium.
De uppgifter, som kunna anförtros åt en dylik lärjungeorganisation, torde i
första hand vara lättare uppdrag av mera praktisk art, t. ex. att — utom den
nyss nämnda vakthållningen — öva uppsikt över bibliotekets läsesal, skolans
idrottsplan, frukostrum, cykelstall och toaletter. I den mån institutionen vi-
sar sig vederhäftig och duglig, kan den även få sig tilldelad uppgifter av mera
krävande, moralisk art, t. ex. att beivra svärjandet bland lärjungarna eller
att övertaga vissa disciplinära fall. Rätt att utdela kroppslig bestraffning åt
medlarjungar får givetvis icke ifrågakomma. Viktigt är, att förtroendemän-
nen uppfordras till att även själva taga initiativ rörande såväl praktiska som
disciplinära frågor.
Det bör emellertid starkt framhållas, att man på detta ömtåliga och inom
svenskt skolväsen ganska litet prövade område måste gå fram med försiktighet
och steg för steg. Det gäller säkerligen att i många fall övervinna mycken
misstro både från lärares och lärjungars sida, men hela saken måste byggas
på förtroende hos alla parter, om den skall fylla sitt ändamål.
3. För det föreningsliv, som förekommer i skolorna, böra skolans lärare visa
intresse och välvilja, och de böra däri se ett verksamt medel till att hos de
unga utveckla allmänanda, ansvarskänsla, ordningssinne och initiativförmåga.
Om det passar för lärarens läggning, är det naturligtvis lämpligt, att han själv
vid behov medverkar antingen med råd och stöd eller på ett mera aktivt sätt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
