Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Förslag till Kungl. Maj:ts kungörelse angående undervisningsplaner för rikets allmänna läroverk och de kommunala mellanskolorna - Andra delen: Kursfördelning och speciella anvisningar - Kristendomskunskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
53
kyrkohistoria tids- och livsbilder från martyrtiden, den katolska kyrkans upp-
komst, någon av de ledande kyrkomännen inom österlandets och västerlandets
kristenhet, eremit- och munkväsendets uppkomst, tidsbilder, som belysa det
kristna livet och den kristna gudstjänsten under denna tid; från m e d e l -
t i d e n bilder och gestalter från kristendomens införande bland germanfolken,
någon representant för påvedömet, någon betydelsefull episod från striden mel-
lan påvedöme och kejsardöme, Franciskus, Birgitta, några drag ur medeltidens
munkliv samt reformationens förelöpare; från n y a t i d e n s kyrkohistoria
Luther och den lutherska reformationen, Kalvin, Ignatius Loyola; från den
svenska kyrkans historia under denna period Olavus Petri, liturgiska striden
och Uppsala möte.
I klasserna 45
och 34
genomgås den övriga delen av kristendomens historia
med tyngdpunkten lagd på den n y a s t e t i d e n s kyrkohistoria. Följande
tids- och livsbilder kunna särskilt anses ingå i kursen: ortodoxien (huvudsak-
ligen i belysning av den svenska kyrkohistorien, varvid särskilt några av stor-
maktstidens kyrkomän och deras inflytande på kyrka och kultur böra skild-
ras), pietismen och upplysningen samt från engelskt fromhetsliv. baptismen,
metodismen och dess avläggare i nyaste tid frälsningsarmen; från 1800-talet
och den följande tiden Wallin och den wallinska psalmboken, Schartau och
Rosenius samt drag ur den kristna kärleksverksamhetens och missionens hi-
storia. Så t. ex. borde den lärde teologen och läkaren Albert Schweitzers själv-
uppoffrande gärning för att lindra nöden hos de lägst stående folken i Afrikas
urskogar kunna väcka de ungas intresse och mer än långa utredningar ge
dem en inblick i de motiv, som varit ledande för missionsarbetet, när det
varit som mest i överensstämmelse med kristendomens anda. Även några bil-
der ur den svenska kyrkans mission böra medtagas. Någon uppmärksamhet
torde redan på detta stadium kunna ägnas åt de kristna enhetssträvandena i
nutiden. Till sist ges en utförligare framställning av den svenska kyrkans nu-
varande tillstånd och organisation.
4. Undervisningen i kyrkohistoria i gymnasiet skall söka ge lärjungarna,
en inblick i det för de olika skedena karakteristiska samt i de historiska före-
teelsernas sammanhang och utveckling. Sålunda bör sambandet mellan kri-
stendomen§ historiska utveckling och mänsklighetens allmänna utveckling upp-
märksammas. Ett synnerligt beaktande kräva kyrkohistoriska företeelser, som
utövat ett större inflytande på kulturlivet. Emellertid är i alldeles särskild
grad religionens historia knuten till personligheter och deras insats. Därför
kommer också på detta stadium intresset att i stor utsträckning samlas om-
kring personligheter, som på olika sätt inverkat på kristendomens och kyrkans
historia.
Vad beträffar kursen i kyrkohistoria å gymnasiet må endast några all-
männa riktlinjer angivas.
Undervisningen i g a m l a t i d e n s kyrkohistoria bör särskilt taga sikte
på förhållandet mellan kristendomen och antiken: det religiösa och etiska lä-
get i den antika världen vid kristendomens inträde, den romerska statens ställ-
ning till kristendomen och dennas seger över den romerska statsreligionen, in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
