Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Förslag till Kungl. Maj:ts kungörelse angående undervisningsplaner för rikets allmänna läroverk och de kommunala mellanskolorna - Andra delen: Kursfördelning och speciella anvisningar - Kristendomskunskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
57
sluta sig till de bibliska kursmomenten. Sålunda kunna till bergspredikan an-
knytas Luthers utläggning av dekalogen, i vilken utläggning de gammaltesta-
mentliga buden erhållit en tolkning i överensstämmelse med Jesu bergspredikan.
Likaså kan Luthers klassiska beskrivning av bönen vid förklaringen av inled-
ningsorden till Fader vår lämpligen genomgås i samband med bergspredikan
med dess ord om bönen och återgivande av Fader vår. Beträffande trosartik-
larna synes lämpligt att låta första trosartikeln få anknytning till Jesu för-
kunnelse om den himmelske Fadern i liknelserna och bergspredikan. Den andra
artikeln kan lämpligen behandlas antingen såsom en sammanfattande avslut-
ning på framställningen av Jesu liv och verksamhet i anslutning till ett synop-
tiskt evangelium eller till skildringarna av kristendomens grundläggningstid
och dess tankar om den andliga frigörelsen genom Kristus. Den tredje arti-
keln genomgås i samband med berättelserna i apostlagärningarna om den
äldsta kristna församlingens uppkomst och utveckling.
4. Vid undervisningen i den kristna tros- och livsåskådningen å gymnasiet
böra till mer ingående behandling upptagas sådana frågor, som både från det
religiösa tänkandets och den allmänna bildningens synpunkt äro av betydelse
att få belysta. Till sådana frågor höra förhållandet mellan tro och troslära
(dogm) eller religion och teologi, den evangeliska uppfattningen av bibeln och
bekännelsen, den religiösa kunskapens art och uttrycksmedel, förhållandet mel-
lan den religiösa tron och det vetenskapliga tänkandet, kristendomens ställning
till andra världsåskådningar o. s. v.
Även viktigare etiska frågor böra vid undervisningen fattas i sikte. Så-
lunda utredas vissa principiella frågor av allmän etisk karaktär, t. ex. frågan
om det för etiskt handlande utmärkande, om förhållandet mellan moral och
legalitet, om plikt och om samvete. Vidare meddelas drag ur etikens historia
och klarläggas de olika etiska huvudståndpunkterna, varvid det för den kristna
etiken utmärkande framhålles och religionens och etikens förhållande till var-
andra enligt den kristna åskådningen uppvisas. Särskild uppmärksamhet äg-
nas åt den sociala etiken och de problem av olika slag, som den moderna kul-
turutvecklingen fört med sig, såsom den med hänsyn till industrialismen aktu-
ella arbetarfrågan, nykterhetsfrågan och den internationella rätten. Flera hit-
hörande spörsmål lämpa sig särskilt väl att upptagas till behandling under
diskussionens form eller i form av föredrag, som lärjungarna efter given litte-
raturanvisning utarbeta.
d. Religionshistorien.
Såväl i realskolan som i gymnasiet utgöres den religionshistoriska kursen av
spridda drag ur den allmänna religionshistorien, meddelade i samband med de
bibliska och kyrkohistoriska kursmomenten.
1. I realskolan skall — frånsett kursen i högsta klassen, som i stort sett
sammanfaller med kursen i gymnasiets första ring — i anslutning till missio-
nens historia lämnas korta meddelanden om de viktigare religioner, med vilka
kristendomen kommit i beröring. Någon mer omfattande framställning kan
det här enligt sakens natur icke bliva fråga om. Undervisningen bör samla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
