Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Förslag till Kungl. Maj:ts kungörelse angående undervisningsplaner för rikets allmänna läroverk och de kommunala mellanskolorna - Andra delen: Kursfördelning och speciella anvisningar - Kristendomskunskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
sig kring några religioner, vilka erbjuda ett särskilt intresse såväl från mis-
sionssynpunkt som från allmänbildningssynpunkt. Så t. ex. böra lärjungarna
lära känna primitiv religion, ävensom dennas kvarlevande i vissa ännu gängse
seder och bruk, Indiens och Kinas religioner, framför allt buddhismen och kon-
futianismen, samt huvuddragen av islam. På detta stadium inriktas undervis-
ningen särskilt på att ge spridda konkreta drag, som på olika sätt belysa det
karakteristiska i de religioner, som behandlas. — Denna del av undervisningen
anknytes, så långt ske kan, till vad lärjungarna inhämtat i andra ämnen, sär-
skilt i historia och geografi.
2. I gymnasiet fördjupas och utvidgas de religionshistoriska kunskaper,
som redan i realskolan vunnits. Särskilt böra de religionsformer, som haft en
större betydelse för kristendomens utveckling, såsom den officiella romerska
religionen, de grekiska filosofiska systemen och de hellenistiska mysteriekul-
terna, eller de som i vår tid ådraga sig särskild uppmärksamhet, såsom indisk
religion, kinesisk fromhetsuppfattning samt islam, bli föremål för behandling.
Även för detta stadium gäller, att undervisningen i religionshistoria framför
allt bör söka ge en inblick i de olika religionernas egenart.
3. På ett högre stadium är det önskvärt, att de spridda dragen ur religions-
historien samlas till en mer översiktlig framställning och att olika skeden i
religionens utvecklingshistoria vinna beaktande. Här må uppmärksamhet äg-
nas också åt de etiska föreställningarnas utveckling i samband med de religiösa
och jämförelse göras mellan religiösa och etiska föreställningar i olika religio-
ner. Så t. ex. är av intresse att jämföra den kristna och buddhistiska etiken,
särskilt det kärleksbegrepp, som möter i de båda nu nämnda religionerna, lik-
som överhuvud de centrala tankarna i kristendomen och buddhismen eller i
kristendomen och de indiska religionerna i allmänhet.
En sådan överblick och sammanfattning av det religionshistoriska stoffet
synes lämpligen kunna göras i någon av gymnasiets två högsta ringar: an-
tingen i anslutning till framställningen av missionen i näst högsta ringen eller
vid den återblick på någon viktigare del av kursen i kristendomskunskap, som
i högsta ringen, enligt kursplanens anvisning, må kunna göras.
IV. Enskilt arbete.
1. Det enskilda arbete, som förelägges lärjungarna, kan utgöras dels av
litteraturstudium inom något till ämnet hörande område, dels av mera själv-
ständiga arbetsuppgifter, varvid något ämne behandlas, som kan anses äga
samband med kristendomskursen.
Av vikt är emellertid, att ämnesvalet icke alltför snävt begränsas. Också
ämnen, som tillhöra gränsområden, må kunna medtagas. Så t. ex. torde studiet
av vissa filosofiska arbeten vara av värde för ett djupare inträngande i kristen-
domens historia samt dess världs- och livsåskådning. Någon av Platons mindre
dialoger eller något arbete rörande filosofiens eller etikens historia torde det vara
värdefullt att taga kännedom om, även för ett ingående studium av kristen-
domen. Likaså kunna historiska och litteraturhistoriska arbeten, i vilka även
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
