Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Förslag till Kungl. Maj:ts kungörelse angående undervisningsplaner för rikets allmänna läroverk och de kommunala mellanskolorna - Andra delen: Kursfördelning och speciella anvisningar - Modersmålet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66
ett speciellt intresse för lärjungarna. I allmänhet bör koncentration eftersträ-
vas, så att litteratur med likartat innehåll sammanföres till enhetlig behandling.
3. I kursplanen för realskolans avslutningsklass upptages läsning av
dansk och norsk litteratur samt av prov ur isländsk sago- och eddadiktning.
Med den begränsade tid, som står till buds, torde man här i regel få inskränka
sig till några få valda stycken ur någon antologi. I varje fall torde man
kunna medhinna t. ex. någon saga av Andersen, en berättelse av Björnson,
danska och norska nationalsången, Laxdöla saga eller Gunnlaug Ormstungas
saga, Trymskvida och Havamal. Om så finnes lämpligt, må någon del av
detta kursmoment behandlas i föregående klass.
G y m n a s i e t .
1. Även för litteraturläsningen på gymnasiet bör tjäna som stomme en
lämplig antologi. Denna måste dock för de större verken kompletteras med
textupplagor, vilka antingen anskaffas av lärjungarna själva eller i tillräck-
ligt antal exemplar tillhandahållas av skolan. Kursplanen ger en tydlig anvis-
ning om att huvudvikten i gymnasiets litteraturstudium skall läggas på Sve-
riges nyare litteratur och att stark begränsning måste iakttagas beträffande
den äldre litteraturen. I ring I4
få lärjungarna, liksom i realskolans avslut-
ningsklass, någon kännedom om den isländska litteraturen. I ringarna II4
och
I3
börjar det historiska studiet av Sveriges litteratur och föres fram till den
gustavianska tiden. Till den äldre svenska litteratur, varmed lärjungarna un-
der alla förhållanden böra få stifta bekantskap, torde höra runinskrifterna,
landskapslagarna, folkvisorna, Olavus Petri, Wivallius’ och Lucidors visor,
Stiernhielms Herkules, Dalins Argus, Sagan om hästen samt visor, Linnés
resebeskrivningar samt Creutz’ Atis och Camilla.
Till kursen i ringarna III4
och II3
hör den måhända viktigaste delen av
det svenska litteraturstudiet: den gustavianska och den romantiska tidsålderns
litteratur. Att hålla kulturtraditionen från dessa lysande epoker levande och
bevara deras vittra arv synes vara en av de angelägnaste uppgifterna för svensk
litteraturundervisning. Men även här är begränsning tillrådlig. En fyllig
och ingående behandling av författare sådana som Bellman, Kellgren, Lenn-
gren, Wallin, Atterbom, Tegnér, Geijer, Almquist ävensom av Fr. Bremer
och Runeberg är betydligt värdefullare än ett mera ytligt studium av ett
större antal författare från ifrågavarande perioder.
Beträffande litteraturen efter 1800-talets mitt, som ingår i högsta ringens
kurs, ligger tyngdpunkten helt naturligt på Rydberg, Strindberg, 90-talisterna
samt representanter för 1900-talets litteratur. I fråga om de sistnämnda torde
lärarens och även lärjungarnas personliga smak och intresse mer än eljest böra
få göra sig gällande, men av vikt är, att denna del av vår litteratur på allvar
tages upp i skolundervisningen, så att lärjungarna icke stå rådvilla inför den
brokiga mångfalden i sin egen tids litteratur.
2. Till omväxling med det kronologiska litteraturstudiet läses emellanåt, i
den mån tiden medgiver det, något modernt verk eller någon modern författare.
Det kan vara lämpligt, men är naturligtvis icke nödvändigt, att denna läsning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
