Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Förslag till Kungl. Maj:ts kungörelse angående undervisningsplaner för rikets allmänna läroverk och de kommunala mellanskolorna - Andra delen: Kursfördelning och speciella anvisningar - Modersmålet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82
lagarna för dess användning redan vid inträdet i skolan omedvetet av dem
tillämpas, lämnar undervisningen i språklära de största möjligheter för ett
heuristiskt tillvägagångssätt. Konkreta språkliga iakttagelser skola vara ut-
gångspunkten och under lärjungarnas medverkan eventuellt leda till samman-
fattande regler och grammatiska benämningar. Då åskådligt material och för
olika utvecklingsstadier lämpliga uppgifter i rikt mått erbjuda sig, kan lär-
jungarnas självverksamhet med fördel här tagas i anspråk. Genom att anknyta
till eller utgå från lärjungarnas vardagsspråk eller dialekt, från deras munt-
liga eller skriftliga framställning eller från läsningen främjar undervisningen
icke blott språkfärdigheten utan även språkintresset.
5. Redan i första klassen är en lärobok nödvändig såsom hjälpmedel att
fästa i minnet det muntligt genomgångna. Lärjungarna böra efter hand i
denna strecka för det genomgångna, om det där finnes behandlat. Detta un-
derlättar också vid eventuellt byte av lärare eller klass orienteringen i vad som
genomgåtts.
Undervisningen i stilistik må bedrivas med eller utan särskild lärobok. Det-
samma gäller ock om den korta översikt i svenska språkets historia, som ingår
i högsta ringens kurs.
6. Av särskild vikt är studiet av ordförrådet (se ovan sid. 75). Speciell
uppmärksamhet kräva de främmande orden. Alltifrån första klassen behand-
las vid undervisningen förekommande främmande ord med hänsyn till uttal,
böjning, betydelse och stavning. Viktigt är, att detta kursmoment icke får
karaktär av glosplugg, med huvudvikten fäst på ordens stavning och med me-
kaniskt inlärande av någon för lärjungarna kanske lika oförstådd svensk mot-
svarighet till det främmande ordet. Endast i mån av behov och på ett natur-
ligt sätt böra lärjungarnas insikter i fråga om de främmande orden ökas, sam-
tidigt som hithörande språkvårdsfrågor beröras. Lärjungarna böra vara för-
sedda med en ordlista över främmande ord, vilken vid behov kan användas som
uppslagsbok.
c. Grammatik.
1. Särskilt vid grammatikstudiet är det av vikt, att undervisningen anpas-
sas efter lärjungarnas allmänna ståndpunkt samt allt ifrån början göres klar
och åskådlig, så att en säker grund lägges. På lågstadiet är förmågan att för-
stå abstrakta begrepp och definitioner mycket begränsad. Genom enbart meka-
niskt inlärande av regler och »lagar» eller uppräknande av form- och ordserier
vinnes icke praktisk språkfärdighet. Det erforderliga grammatiska stoffet
bör följaktligen behandlas i anslutning till de levande språkliga företeelser,
som möta lärjungarna i tal och skrift. De så gjorda iakttagelserna och erfa-
renheterna samlas och ordnas tid efter annan, varvid läroboken kan bli till god
hjälp. Den vunna kunskapen befästes och vidgas genom muntliga och skrift-
liga tillämpningsövningar, exempelvis s. k. språkbyggnadsövningar, samt ge-
nom påpekanden vid textläsningen.
2. Vid grammatikundervisningen bör hänsyn tagas till det i de främmande
språken bedrivna grammatikstudiet. Då undervisningen i svenska språket även
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>