Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Förslag till Kungl. Maj:ts kungörelse angående undervisningsplaner för rikets allmänna läroverk och de kommunala mellanskolorna - Andra delen: Kursfördelning och speciella anvisningar - Modersmålet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
83
i så måtto är betydelsefull, att den utgör grunden för all språkundervisning, är
det av vikt, att modersmålsläraren bibringar lärjungarna en klar uppfattning
om grammatiska kategorier och övriga språkliga företeelser. Vid val av stoff
för grammatisk behandling bör därför till en viss grad de främmande språkens
behov beaktas. Detta kan ske icke blott i fråga om ljud-, form- och satslära
utan även i fråga om ordbildning och betydelselära. Jämförelser med de
samtidigt studerade främmande språken böra göras, när sådana osökt er-
bjuda sig.
Särskilt värdefullt är samarbetet mellan modersmålet och tyska på det för-
sta skolstadiet. Detta åstadkommes bäst genom att samme lärare undervisar
i båda ämnena i samma klass. Där detta ej låter sig göra, bör i första hand
tillses, att enahanda terminologi användes i bägge ämnena, varför läraren i
det främmande språket bör taga kännedom om den vid läroverket använda
svenska språkläran. När så erfordras, ha vederbörande ämneskonferenser att
tillse, att den språkliga terminologien vid ett och samma läroverk är så långt
möjligt enhetlig.
Vidare torde genom samarbete mellan vederbörande lärare en viss samtidig-
het mellan de båda språken beträffande den grammatiska gången kunna åväga-
bringas. Av vikt är emellertid, att det svenska språkets säregna grammatiska
förhållanden kraftigt betonas, så att olikheten klart framträder.
3. Ur modersmålets synpunkt kan det ofta vara likgiltigt, i vilken ordning
de grammatiska företeelserna upptagas till behandling, varför utan större
praktisk olägenhet vissa partier kunna förbigås för beredande av tid till en
grundligare genomgång av andra. Uppmärksamheten ägnas i första hand åt
sådana avvikelser från riksspråket i fråga om uttal, böjning, ordval o. d., som
framträda hos lärjungarna. Då dessa avvikelser växla alltefter olika orter
och miljöer, följer härav, att undervisningen måste anpassas efter de i varje
fall föreliggande behoven.
4. Då lärjungarna i regel vid inträdet i realskolans första klass ha ganska
ojämna förkunskaper, kan det anses påkallat att i korthet repetera och be-
fästa det tidigare genomgångna. Mest fruktbärande torde vara, att detta sker
från nya utgångspunkter, som giva språkföreteelserna ny belysning. Härvid
kan man med fördel såväl i klass l5
som i klass 1* börja med meningen eller
satsen och därefter ta upp satsens huvuddelar till behandling och giva en över-
sikt över de viktigaste ordklasserna. Av stor vikt är, att lärjungarna vid denna
repetition genom konkret stoff och åskådlighet från början få intresse för den-
na del av ämnet.
5. Av det förut anförda framgår, att grammatikundervisningen i övrigt
måste gestaltas olika allt efter förhållandena och att det därför icke är lämp-
ligt att för varje klass föreskriva, vad som skall genomgås. Det må överlåtas
åt ämneskonferensen att i detta avseende träffa avgörande. Såsom exempel
på hur kursen i sina huvuddrag kan fördelas, må följande anföras:
Klass Is
. Satslära: enkla satser och satsföreningar; satsens huvuddelar och
dessas viktigaste bestämningar; predikatets och subjektets kongruens; sats-
ton. Formlära: de viktigaste ordklasserna (repetition); substantivens och ver-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
