Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Förslag till Kungl. Maj:ts kungörelse angående undervisningsplaner för rikets allmänna läroverk och de kommunala mellanskolorna - Andra delen: Kursfördelning och speciella anvisningar - Modersmålet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
3. Vad beträffar interpunktion, bör i första hand bruket av de stora skilje-
tecknen inövas. I klass l5
inläras i samband med satsstudiet och med tillhjälp
av typiska exempel de enklaste reglerna för kommatering. Även i de följande
klasserna bör, åtminstone så länge icke enhetlig kommatering genomförts vid
läroverken, endast de viktigaste kommateringsreglernas tillämpning krävas,
alltså huvudsakligen sådana fall, som förekomma vid lärjungarnas skriftliga
framställning på olika stadier. Det väsentliga bör redan i realskolan vara
inhämtat, t. ex. att komma användes för att skilja fullständiga satser inom
meningen, angiva utelämnat bindeord och avskilja utropsord, appositioner o. d.
Vare sig satskommatering eller pauskommatering användes, riktas lärjungar-
nas uppmärksamhet på att kommats egentliga uppgift är att åstadkomma
större tydlighet och således underlätta läsningen och uppfattningen av den
föreliggande texten.
Det ankommer på vederbörande ämneskonferens att närmare utforma och
fastställa de regler, som skola tillämpas vid kommateringen.
e. Språkriktighet och stilistik.
1. Då i kursplanen för realskolans två högsta och gymnasiets samtliga års-
klasser behandling av betydelsefullare spörsmål rörande språkriktighet och stil-
arter förekommer, så innebär detta icke, att dessa frågor skola bli fristående
kursmoment, som genomgås under särskilda därtill anslagna lektioner. Med
deras upptagande på kursplanen avses att betona vikten av att dessa frågor
ständigt beaktas vid modersmålsundervisningen, särskilt i samband med lit-
teraturläsningen och uppsatsgenomgången men även i anslutning till föredrag
och diskussioner. Under den snabba och i flera avseenden mindre lyckliga
utveckling, vari vårt språk för närvarande befinner sig, samt under den starka
påverkan av främmande språk, för vilken det är utsatt, är det av synnerlig
vikt, att åt språkliga och stilistiska problem ägnas stor uppmärksamhet, och
att modersmålsundervisningen i sin mån söker bidraga till det svenska språkets
rykt och ans och till motarbetandet av osköna och onaturliga utväxter.
2. Vid undervisningen i språkriktighet böra lärjungarna hänvisas att an-
vända förefintliga ordböcker och stilistiska handböcker, vilka böra finnas till-
gängliga i lärjungarnas referensbibliotek. Det bästa stödet kunna lärjungarna
få genom att iakttaga erkänt goda författares språkbruk. Uppmärksamheten
skall fästas på nödvändigheten och värdet av ett lexikaliskt riktigt, klart och
tydligt, vårdat och koncist språk. Gängse fel och oskönheter skola till sin in-
nebörd förklaras, och lärjungarna skola läras att vara på sin vakt mot dem; dit
höra kontamination, bildblandning, onödig användning av främmande ord, tau-
tologi, onödig ordrikedom, kanslisvenskans inkräktande på det enkla, naturliga
språket, vulgarismer, slanguttryck o. s. v. Alltför långt drivna krav på språk-
riktighet må dock undvikas, och lärjungarna böra få uppmärksamheten riktad
på den alltjämt pågående språkutvecklingen.
3. Av stor vikt är, att skillnaden mellan olika stilarter, mellan talspråk och
skriftspråk, mellan riksspråk och dialekter klargöres. Stilistiska egendomlig-
heter, som möta i litteraturen eller i talspråket (metafor, eufemism, hyperboL
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
