Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Förslag till Kungl. Maj:ts kungörelse angående undervisningsplaner för rikets allmänna läroverk och de kommunala mellanskolorna - Andra delen: Kursfördelning och speciella anvisningar - Modersmålet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90
jungarna, vilken form svaret skall ha: avskrift, referat, återgivande med egna
ord. Huvudvikten lägges vid att lärjungarna lära sig hitta det sökta och rätt
uppfatta böckernas innehåll. Granskningen bör således främst taga sikte här-
på. Men givetvis bör läraren så långt möjligt rätta även språkliga fel i fram-
ställningen.
HL Enskilt arbete.
1. De uppgifter, som kunna komma i fråga vid det enskilda arbetet i mo-
dersmålet, torde huvudsakligen vara av två slag: litterära och språkliga. Där-
jämte kunna undantagsvis väljas ämnen från gränsområden samt någon gång
översättningar från främmande språk.
a. Litterära ämnen.
Användbara, ehuru mindre givande, torde de uppgifter vara, som endast be-
stå i läsning av något enstaka litteraturhistoriskt arbete. Å andra sidan böra
icke heller givas alltför omfattande, översiktliga ämnen (Naturskildring i
svensk diktning, Svensk natur i modern svensk dikt, Havet i svensk litteratur
före nyromantiken, Satiren i svensk 1700-talslitteratur, Svensk realism 1830—
1879), ty antingen ställa dylika ämnen alltför stora krav på litterär beläsenhet
och förstudier, eller ock fresta de till osjälvständighet och ytlighet. Om den av-
sedda fördjupningen skall vinnas, bör i allmänhet ämnet rätt starkt begränsas,
och uppgifterna böra helst vara av det slag, att de i främsta rummet tvinga
till studium av litteratur och först i andra hand föranleda läsning av arbeten
om litteratur. Uppgifter av jämförelsevis enkelt slag är läsning av ett eller
ett par särskilda diktverk; härvid bör dock fordras icke blott referat av inne-
hållet utan även iakttagelser rörande person- och naturskildringar o. d. Lämp-
ligt kan emellanåt vara att välja verk av författare, som obetydligt eller icke
alls äro företrädda i den ordinarie litteraturkursen men som i ett eller annat
avseende kunna intressera lärjungarna. En svårare men mera givande uppgift
torde vara specialisering på en särskild författare ur en viss synpunkt. I
detta fall får lärjungen anvisning att läsa en viss del av vederbörande förfat-
tares verk och i sammanhang därmed någon litteraturhistorisk eller litteratur-
psykologisk framställning, som är ägnad att skänka belysning åt de lästa ver-
ken. Av dylika ämnen finnes ett outtömligt förråd (Lenngrens satirer; Kell-
grens utveckling, sådan den framträder i hans diktning; Persongalleriet i Fred-
mans epistlar; Tegnérs patriotism; Fritiofsgestalten; Geijers götiska diktning;
Politisk satir hos Atterbom; Almquist som folklivsskildrare; Finlands natur
och folk i Runebergs diktning; Självbiografiska drag i Snoilskys diktning;
Land och folk i Hemsöborna; Selma Lagerlöf och de isländska sagorna; Verk-
ligheten bakom någon av Selma Lagerlöfs romaner; Hembygden i Frödings
dikter; Årstiderna i Karlfeldts diktning; Det religiösa motivet i Dan Anders-
sons diktning; Det religiösa genombrottet hos Sven Lidman; Storstadsmotiv i
Sten Selanders diktning). För särskilt försigkomna lärjungar kan det vara
eggande att pröva sina krafter på jämförande ämnen, t. ex. liknande motivs be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
