Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Förslag till Kungl. Maj:ts kungörelse angående undervisningsplaner för rikets allmänna läroverk och de kommunala mellanskolorna - Andra delen: Kursfördelning och speciella anvisningar - Modersmålet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
89
rådfråga dem vid sitt arbete. Även dessa övningar bedrivas till en början bäst
som klassundervisning. Men ganska snart kan man övergå till att ge lärjun-
garna individuella uppgifter, bestående i skriftligt besvarande av frågor med
tillhjälp av en angiven bok.
I klasserna 35
och 24
repeteras de viktigaste momenten i det tidigare genom-
gångna men med stegrade krav på lärjungarnas förmåga, så att de lära sig
att samla och sammanställa uppgifter ur två eller flera uppgivna böcker och
slutligen själva med hjälp av bokkatalogerna kunna uppsöka den litteratur,
som behövs för att lösa den förelagda uppgiften.
4. Omfattningen och anordningen av undervisningen anpassas efter respek-
tive läroverks resurser. Bäst är, om skolbiblioteket kan disponeras även vid de
ovannämnda tekniska övningarna. Är detta ej möjligt, bör modermålsläraren
med bibliotekariens hjälp göra ett lämpligt urval av bibliotekets böcker och
använda detta som klassbibliotek under den tid övningarna pågå. Telefon-
kataloger, kommunikationstabeller o. d. böra anskaffas i så stort antal, att
varje lärjunge i klassen har ett exemplar till sitt förfogande. Vidare är det
önskligt, att av de vanligaste handböckerna flera exemplar finnas.
5. För att vid de individuella övningarna samtliga lärjungar utan dröjsmål
skola erhålla sina uppgifter, är det nödvändigt, att dessa i förväg utarbetas
och att den erforderliga litteraturen finnes tillgänglig. Det lämpligaste torde
vara, att frågorna skrivas på s. k. frågekort, med uppgifter från skilda böc-
ker, så att icke flera lärjungar samtidigt behöva använda samma bok. Allt-
eftersom de bli färdiga med sina uppgifter, få de byta kort med varandra.
I klasserna 25
och l4
torde i regel uppgifterna böra begränsas till e n bok,
vars titel angives på kortet. Ett sådant kort kan alltså innehålla följande:
Lindroth, Våra ortnamn: *
1. Angiv några exempel på hur den fornnordiska religionen satt spår i
ortnamnen.
2. Vilken betydelse har -ryd, -röd i ett ortnamn?
3. Vad betyda namnen Lödöse, Ving a, Askim, Bohus, Marstrand?
Dylika kort kunna också utarbetas till de nämnda katalogerna och uppslags-
böckerna.
I följande klass kunna korten upptaga frågor, för vilkas besvarande mer än
en bok erfordras. Uppgift på dessa böcker finnes på kortet. Slutligen få lär-
jungarna frågekort utan litteraturhänvisningar.
6. Förslag till uppgifter finnas i den pedagogiska litteraturen. Emellertid
torde det i regel visa sig erforderligt för varje skola att, med hänsyn till före-
fintligt bokförråd, ny litteratur, nya upplagor o. d. och för en individuell an-
passning av undervisningen, omarbeta uppgifterna eller utarbeta speciella
frågekort. Önskligt är, att såväl bibliotekarien som lärarna i de olika ämnena
medverka vid detta arbete. De utarbetade frågekorten böra sedan ordnas i
grupper och förvaras i fack eller lådor för att lätt kunna tagas i bruk av olika
lärare.
7. Vid besvarandet av frågorna bör på här nämnda stadium icke någon
fullständighet krävas eller ens eftersträvas. Likaså bör det stå klart för lär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
