Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Förslag till Kungl. Maj:ts kungörelse angående undervisningsplaner för rikets allmänna läroverk och de kommunala mellanskolorna - Andra delen: Kursfördelning och speciella anvisningar - Historia mod samhällslära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
141
I folkskolans femte och sjätte klasser fortsattes läsningen av berättelser
och bilder ur Sveriges historia till och med början av det nya statsskickets
tid, varjämte ges några få bilder från vårt nuvarande samhällsliv. I sjätte klas-
sens kurs ingå dessutom en återblick på Sveriges historia samt till belysning
härav några få valda stycken ur allmänna historien. Sistnämnda kursmoment
omfattar under alla förhållanden ett fåtal valda bilder ur Österlandets, Grek-
lands och Roms historia samt några bilder ur folkvandringarnas historia. Kur-
sen i allmän historia i 4-åriga realskolans första klass kan alltså börja med
medeltiden efter folkvandringarna (omkr. 800). Även Sveriges förhistoriska
tid (till omkr. 800) kan av samma skäl, som nämnts beträffande den 5-åriga
realskolan, anses slutbehandlad i folkskolan, och den mera sammanhängande
framställningen kan här börja vid tiden omkr. 800 (vikingatidens början).
II. Allmänna synpunkter.
1. Sedan i folkskolan meddelats berättelser och bilder ur den svenska hi-
storien, skall i realskolan ges en kronologisk, mera sammanhängande fram-
ställning av densamma, varvid hänsyn alltid skall tagas till att vissa partier
redan i nyssnämnda form inhämtats i folkskolan. I den allmänna histo-
rien kan det på realskolans stadium icke avses att ge en sammanhängande
framställning utan endast att bibringa kännedom om viktigare personligheter
och tidsföreteelser. När det gäller antiken och medeltiden, torde framställ-
ningen huvudsakligen få karaktär av berättelser och bilder.
I gymnasiet skarpes kravet på sammanhang och överblick, och stoffet grup-
peras kring de allmänna tidsföreteelser, som utmärka skilda perioder. Vid
stoffets utväljande och behandling skall hänsyn tagas till vad som inhämtats
i realskolan. Givetvis kräver sammanhanget, att partier, som behandlats i
realskolan, emellanåt rekapituleras vid den förnyade genomgången av histo-
rien på gymnasiet, men härvid måste noga beaktas, att gymnasieundervisningen
icke får karaktär av repetition av realskolans lärokurs.
2. På realskolans lägre stadier måste historieundervisningen ha en utpräg-
lat episk karaktär och anknytas till märkligare personligheter och händelser;
även de beskrivande momenten böra helst infogas i berättelsens ram. Historien
skall på detta stadium vädja till och ge näring åt de ungas fantasi, väcka
deras intresse för gångna tiders människor och samhällsförhållanden och söka
för dem levandegöra det förflutna.
3. En viktig uppgift för historieundervisningen blir då också att väcka och
underhålla den beundran för stora mänskliga personligheter och gärningar, som
är naturlig för unga människor. På detta sätt kan historien även få infly-
tande på de ungas karaktärsdaning. Här rör man sig dock på ett ömtåligt om-
råde, där mycken grannlagenhet och urskillning är av nöden. Historien får
icke göras till en exempelsamling av moraliska lärdomar men icke heller
övergå till ett ensidigt lovprisande av nyttan, framgången och den ekonomiska
vinningen. Där historien visar exempel på energi och handlingskraft, mod och
uthållighet, trohet och pliktuppfyllelse, vidsynthet och tolerans, där böra dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
