Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Förslag till Kungl. Maj:ts kungörelse angående undervisningsplaner för rikets allmänna läroverk och de kommunala mellanskolorna - Andra delen: Kursfördelning och speciella anvisningar - Historia mod samhällslära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
egenskaper på ett osökt och icke påträngande sätt framhållas som manande
föredömen för de unga. Fosterlandskärlek, medborgaranda och humanitet äro
egenskaper, som historieundervisningen i sin mån bör söka framkalla hos ung-
domen.
4. I samma mån som lärjungarnas andliga utveckling fortskrider, skall
historieundervisningen även söka främja deras förståndsverksamhet, lära dem
förstå, sammanställa och pröva. Sammanhanget och utvecklingsmomentet in-
föras i undervisningen. Allmänna tidsföreteelser, såsom feodalism, reforma-
tion, renässans, upplysning, nationalism, socialism, imperialism, klargöras och
läggas till grund för framställningen. Genom sammanställningar och jäm-
förelser mellan gångna tider och nutiden bidrager historieundervisningen till
att skänka belysning åt och väcka förståelse för vår egen tid. Härigenom
förberedes också den systematiska kurs i samhällslära, som bildar avslutnin-
gen på realskolans, gymnasiets och lyceets historieundervisning.
III. Allmän och svensk historia.
a. Lärostoffet.
1. Till grund för undervisningen skall ligga en för åldersstadiet avpassad
lärobok. Därjämte är, särskilt på de lägre stadierna, en bredare lagd läsebok
att rekommendera. Vid stoffets närmare utväljande må en viss frihet tillkomma
den enskilde läraren, resp. ämneskonferensen. Så t. ex. är det rimligt, att en
lärare med utbildning i och särskilt intresse för t. ex. arkeologi, etnologi, konst-
historia eller nationalekonomi ger till hans ämne hörande partier av historien
ett något bredare utrymme än vanligen sker, och att han i motsvarande grad
minskar andra delar av kursen.
I det 3-åriga realgymnasiets första ring är gallring av stoffet alldeles sär-
skilt nödvändig. Då det är omöjligt att här medhinna en någorlunda fyllig
kurs i både antikens och medeltidens historia, måste undervisningen koncentre-
ras på endera av dessa epoker. Härvid bör det stå läraren fritt att välja, men
i regel torde antiken böra ha företrädet. Åt medeltidens allmänna samt forn-
tidens och medeltidens svenska historia kan i så fall endast ägnas en mycket
begränsad tid. I kursfördelningen för denna ring — liksom för lyceets högre
kretsar — anges den ifrågavarande begränsningen genom uttrycket »några
viktigare partier». Till dessa partier torde böra räknas, vad beträffar den all-
männa historien: den germanska och arabiska folkvandringen, feodalväsendet
och nationalstaternas uppkomst; vad beträffar den svenska historien: svenska
rikets uppkomst, statsskickets utveckling, ståndsbildningen och unionen med
Danmark.
2. Stoffurvalet måste helt naturligt avpassas efter de olika mål, som stäl-
las för undervisningen på de lägre och de högre stadierna. Till realskolans
lärostoff höra sålunda mera lättfattliga, berättande kursmoment, t. ex. den an-
tika mytologien och hjältesagan, vikingatågen, korstågen, riddarväsendet, geo-
grafiska upptäcktsfärder, fältslag, revolutionshändelser, levnads- och kultur-
skildringar av olika slag. Däremot kräves uppenbarligen större mognad hos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
