Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Förslag till Kungl. Maj:ts kungörelse angående undervisningsplaner för rikets allmänna läroverk och de kommunala mellanskolorna - Andra delen: Kursfördelning och speciella anvisningar - Historia mod samhällslära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144
ningen, torde dock vara oundgängligt, då endast den kan skänka den genetiska
åskådning, den objektiva uppfattning av historiens gång, som särskilt på det
mognare åldersstadiet eftersträvas. Däremot har den förr dominerande histo-
rien om staternas yttre mellanhavanden (krig, freder, allianser, dynastiska
förhållanden o. dyl.), ävensom de ofta detaljrika redogörelserna för vissa re-
volutioners förlopp i senare tid med rätta alltmer beskurits till förmån för
andra sidor av historien: den inre samhällsutvecklingen samt den andliga och
materiella kulturens historia. I samma mån som dessa sidor av historien ytter-
ligare utforskas och klarläggas och deras betydelse allt starkare framträder,
måste efter hand en fortsatt utskiftning av materialet äga rum. Härvid bör
iakttagas, att stoffet avväges på ett sätt, som så vitt möjligt gör rättvisa
åt de olika företeelsernas verkliga betydelse för samtid och eftervärld, och
som även låter deras inbördes växelverkan och sammanhang komma till sin
rätt. Så t, ex. kan den rika kulturella uppblomstringen i Aten på 400-talet
icke rätt förstås utan kännedom om den stora frihetsstriden i århundradets
början och grekernas inbördes kamp under dess senare del. Likaså kan
den svenska stormaktstidens kultur- och samhällsutveckling icke isoleras från
de krig, som gingo parallellt med densamma. Å andra sidan ha t. ex. många av
1700- och 1800-talens europeiska krig med hänsyn till sin betydelse reducerats
till mycket blygsamma mått i jämförelse med sådana företeelser som upplysnin-
gen, industrialismen, de sociala rörelserna och den transoceana expansionen. De
unga få icke undanhållas det faktum, att historiens gång och allt mänskligt
liv till stor del betingas av motsatta krafters strid, och att kulturens framsteg
ofta köpas med stora offer. Men de skola också få lära känna det fredliga od-
lingsarbetets segrar och resultat, och de skola av sina historiska studier hämta
den lärdomen, att det främst är de positiva och uppbyggande krafterna, som
fört mänskligheten framåt. Vid behandlingen av den moderna tidens historia
bör ges en fyllig redogörelse för Nationernas förbund, dess tillkomst och verk-
samhet, och i samband därmed för strävandena att främja fredsviljan och
samförståndet mellan folken.
8. För vinnande av önskvärd mångsidighet bör historien stå i kontakt
med närstående kunskaps grenar, såsom religions-, kyrko- och litteraturhistoria.
Vid gemensam konferens mellan lärarna i dessa ämnen bör överenskom-
melse träffas om sådan anordning av undervisningen, att de olika ämnena på
ändamålsenligt sätt stödja varandra och onödig dubbelläsning undvikes. Vid
en sådan uppdelning kunna exempelvis Buddha, Konfutse och Muhammed med
fördel hänvisas till religionshistorien, klosterväsendet, striden mellan kejsare
och påve, medeltidslegenderna och Birgitta, Luther, Olavus Petri, Kalvin,
Loyola, Pascal och Schleiermacher till kyrkohistorien. Å andra sidan kan det
lämpligen komma på historiens lott att behandla t. ex. svensk historieskriv-
ning under olika tider.
b. Undervisningen.
1. På realskolans stadium är, såsom förut nämnts, det berättande momentet
huvudsaken i undervisningen. Det är av största vikt, att undervisningen gö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
