Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Förslag till Kungl. Maj:ts kungörelse angående undervisningsplaner för rikets allmänna läroverk och de kommunala mellanskolorna - Andra delen: Kursfördelning och speciella anvisningar - Historia mod samhällslära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
143
lärjungarna för förståendet av så komplicerade företeelser som den grekiska
filosofien, senantikens kultur- och samhällsutveckling, feodalismen, renässan-
sen, upplysningen, kabinettspolitiken, l’ancien regime, moderna sociala och eko-
nomiska företeelser och rörelser.
3. Den begränsning av lärostoffet, som i alla ämnen är nödvändig, kom-
mer för historiens vidkommande först och främst till uttryck i den perspekti-
vistiska behandlingen, som ligger till grund för kursfördelningen. Framställ-
ningen skall göras fylligare, ju närmare den kommer vår egen tid. Detta inne-
bär dock icke nödvändigt, att ett faktum får betydelse blott därför, att det
tillhör en jämförelsevis sen tid. Perspektiven förskjutas undan för undan.
Så t, ex. påkallar den svensk-norska unionen eller den slesvig-holsteinska frå-
gan icke samma intresse och utförliga behandling i vår tid som för en eller
annan mansålder sedan.
4. Till en förnuftig begränsning och koncentration av stoffet hör en syn-
kronistisk behandling av allmänna och svenska historien; härvid förutsattes
givetvis, att den förra läses före den senare. Genom en sådan anordning vin-
nes, dels att man vid genomgången av den svenska historien utan tidsödande
utvikningar från ämnet kan hänvisa till förut behandlade företeelser i den all-
männa historien, dels att sammanhanget mellan nationalhistorien och universal-
historien skarpare markeras. Synkronismen bör tillämpas icke blott inom en
årskurs utan även för mindre perioder (efter Ludvig XIV:s tidevarv tages
karolinska tiden, efter revolutionen och Napoleon Sveriges historia under sam-
ma epok o. s. v.).
5. Genomgående läsas de skandinaviska grannländernas historia och Fin-
lands historia efter 1809 i samband med fäderneslandets samt inarbetas på
lämpliga ställen i denna, Härvid ägnas uppmärksamhet icke blott åt sådana
partier av dessa länders historia, som varit av betydelse för vårt land, utan
även åt företeelser, som äro speciella för dem. Där så anses lämpligt, må
en någorlunda fyllig behandling ägnas åt de syd- och västsvenska land-
skapens historia före den svenska tiden.
6. Som en allmän regel vid stoffurvalet kan gälla, att inga fakta tagas
med blott och bart av den anledningen, att de av ålder ingått i det historiska
lärostoffet. Detaljerna få icke bli självändamål. Detta gäller särskilt om
namn och årtal. I allmänhet bör intet historiskt namn inläras, om vilket ingen
närmare uppgift meddelas. Krångliga och svårlärda namn böra undvikas. I
fråga om årtalen bör stor måttfullhet iakttagas, så att i regel inga andra årtal
medtagas än sådana, som äro behövliga för att fixera huvudhändelsernas in-
bördes ställning i tiden och för att giva fasthet och reda åt lärjungarnas histo-
riska kunskap. Vid kravet på inlärda årtal bör, liksom för övrigt alltid, hän-
syn tagas till den olika arten och graden av minne ävensom till intresseinrikt-
ningen hos lärjungarna.
7. Urvalet av lärostoff med hänsyn till historiens olika grenar måste alltid
bli en vansklig sak, då härvid den enskilde lärarens värdesättning och upp-
fattning om vad som är betydelsefullt i större eller mindre grad kan göra sig
gällande. Att statshistorien måste bli ryggraden i den historiska framställ-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
