Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Förslag till Kungl. Maj:ts kungörelse angående undervisningsplaner för rikets allmänna läroverk och de kommunala mellanskolorna - Andra delen: Kursfördelning och speciella anvisningar - Historia mod samhällslära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
149
det nutida samhällslivet (fackföreningsrörelsen, arbetsgivarsammanslutnin-
gar, sociala kampmedel, kollektivavtal m. m.) samt statens ställning till de
sociala frågorna (socialförsäkring, medling i arbetstvister, arbetslöshetsfrå-
gan m. m.). En fyllig framställning skall vidare ägnas åt de olika samhälls-
åskådningarna, såväl åt dem, som syfta till en ny samhällsorganisation (socia-
lism, syndikalism, kommunism, anarkism), som åt dem, vilka bygga på det
nuvarande samhällets grund (liberalism, konservatism). Tillräckligt utrymme
bör även beredas åt andra sociala rörelser och organisationsformer, såsom
kvinnorörelsen, nykterhetsrörelsen, kooperationen, försäkringsväsendet, folk-
bildningssträvandena.
Vid behandlingen av Sveriges statsförfattning är det av stor vikt att icke
uteslutande hålla sig till den skrivna författningen utan även — och framför
allt — visa, hur vårt statsskick verkligen gestaltar sig. I fråga om förvalt-
ningens olika grenar bör särskild omsorg ägnas åt behandlingen av skatte-
väsendet, socialförvaltningen, försvarsväsendet och undervisningsväsendet.
Noga bör inskärpas den för vårt land utmärkande uppdelningen av förvalt-
ningen mellan stat och kommun, och huvuddragen av kommunernas organisa-
tion och hushållning skola ordentligt inläras. Vid behandlingen av rättsväsen-
dets organisation må, om tiden medgiver, lärjungarna erhålla någon kännedom
om vissa punkter i civilrätten (arv, äktenskap, köp) och straffrätten (särskilt
olika straffteorier).
Av stort värde är helt naturligt, om lärjungarna kunna få en elementär in-
sikt i några av den teoretiska nationalekonomiens problem, särskilt penning-
väsendet. Härvid måste dock hänsyn tagas till den omständigheten, att de
flesta historielärare icke äga den utbildning på detta område, som är ound-
gänglig, om undervisningen rörande dessa invecklade spörsmål skall bli frukt-
bärande. Vad som under alla förhållanden bör kunna ges är en orientering
dels i de ekonomiska åskådningarna, dels i vissa statistiska fakta (befolkning,
näringar, nationalförmögenhet, inkomstfördelning); då en stor del av lärjun-
garna icke läsa geografi på det differentierade gymnasiet, är det så mycket
mer angeläget, att sistnämnda kursmoment behandlas i samhällsläran. Syn-
nerligen önskvärt är, att det, där förhållandena så medgiva, någon gång vid
läroverket anordnas en föreläsningskurs i ekonomiska ämnen av särskilt till-
kallad fackman.
3. I fråga om undervisningen i samhällslära måste kravet på saklighet och
objektivitet med särskild styrka betonas. Torr detaljkunskap är till ringa
nytta, än mindre allmänna talesätt. Undervisningen bör så mycket som möj-
ligt anknyta till konkreta, aktuella, gärna lokala företeelser. Ämnet lämpar
sig utmärkt för individuella arbetsuppgifter, t. ex. iakttagelser rörande en viss
riksdagsfrågas behandling, tillsättning av ett visst ämbete, ett riksdagsmanna-
val, förhållandena på arbetsmarknaden under viss tid, växlingarna i handels-
balansen, i levnadskostnaderna, i riksstaten eller i kommunalskatten. I sam-
band härmed ges rikliga tillfällen att vägleda lärjungarna i användandet av
handböcker (grundlagarna, Svensk författningssamling), statistiskt tryck, tid-
ningar, tidskrifter o. s. v. Finnes möjlighet att besöka ett riksdags- eller stads-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
