Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Förslag till Kungl. Maj:ts kungörelse angående undervisningsplaner för rikets allmänna läroverk och de kommunala mellanskolorna - Andra delen: Kursfördelning och speciella anvisningar - Filosofi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168
jungen själv göra? — Vilka hinder ställa sig i vägen? — Även rent indivi-
duella metoder att framkalla en viljeakt böra upptagas till behandling.
4. Repetition av den psykologiska kursen bör ej förläggas endast till läs-
årets slut. Varje särskilt huvudkapitel må, då det avslutats, repeteras från
någon sammanfattande synpunkt. Den repetition av hela kursen, som till sist
företages, bör ske från någon synpunkt, som å ena sidan visar lärjungen en-
hetligheten i den psykologiska akten, å andra sidan möjliggör för läraren att
bilda sig en föreställning om lärjungarnas kunskaper i ämnet. En sådan är
t. ex. jämförelse mellan historiska personligheter, mellan olika psykologiska ty-
per i historien, litteraturhistorien och kyrkohistorien.
b. Logik.
1. Kursen i logik bör, även om den ej anslutes till framställningen om kun-
skapslivets psykologi, sättas i organiskt samband med denna. Särskilt är det
av vikt, att psykologiens framställning av allmänföreställningen och associa-
tionsläran är aktuell för lärjungarna.
2. Undervisningen bör koncentrera sig kring sådana partier, som äro av be-
tydelse för kunskapen om det nutida tänkandet, såväl det dagliga livets som
den moderna vetenskapens med dess forskningsmetoder och noggranna kontroll
av vunna resultat. Särskild vikt bör därför läggas på läran om logisk be-
greppsbildning samt på dispositionsprinciper ävensom på de olika forsknings-
metoderna, och därvid bör uppmärksamhet fästas ej blott på metodernas an-
vändning i vetenskaplig forskning utan ock på motsvarande företeelser inom
det dagliga livet,
Av det sagda följer, att sådana partier av den äldre logiken, som med avse-
ende på den nu angivna uppgiften äro av underordnad eller ingen betydelse,
böra vid undervisningen förbigås eller på sin höjd i historiskt intresse omnäm-
nas. Onödiga och numera mindre brukliga termer undvikas.
3. Läraren bör låta sig angeläget vara att tillse, att tanklös utanläsning
icke förekommer. Logiken bör därför på varje punkt anknytas till livet. Då
behörig utredning eller inövning av logikens regler icke kan ske utan använd-
ning av konkreta exempel, ligger vikt på att dessa väljas med omsorg och ur-
skillning. De valda exemplen böra varken vara för triviala eller för formalis-
tiska och artificiella utan så vitt möjligt ägnade att visa, att den ifrågava-
rande regelns iakttagande är till verkligt gagn liksom också dess förbiseende
till skada. Exemplen böra genomgående hämtas från lärjungarnas egen erfa-
renhet i det praktiska livet, från de ämnen, med vilka de sysselsätta sig i sko-
lan, och icke minst från modern ingenjörs- och läkarvetenskap, i den mån lär-
jungarna kunna tänkas ha någon kännedom om dessa. Man bör emellertid ge
akt på att man i vanliga fall ej direkt från dessa vetenskaper kan hämta fär-
diga bevis utan måste anknyta till det tänkande, vartill lärjungarna genom un-
dervisningen i de olika ämnena uppfordrats.
4. Arbetsuppgifterna i logik få i vanliga fall en annan karaktär än i psyko-
logien. Alla skolämnen tjäna i viss mån logikstudiet, och undervisningen i
logik kan därför med fördel begagna dem alla vid sina arbetsuppgifter. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
