Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Förslag till Kungl. Maj:ts kungörelse angående undervisningsplaner för rikets allmänna läroverk och de kommunala mellanskolorna - Andra delen: Kursfördelning och speciella anvisningar - Filosofi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
167
stämt ämne eller i allmänhet) grundligt och så, att du minns den? Redogö-
relsen för tillvägagångssättet kan lämnas skriftligt eller muntligt. Därvid
torde särskilt olika metoder att befästa associationerna i skilda ämnen böra
beaktas. Även individuella metoder och egenheter, kroppsställning, anteck-
nande av årtal, minnesord o. d., böra uppmärksammas. — Denna typ av ar-
betsuppgifter lämpar sig icke minst vid repetition, då det gäller att konstatera,
huruvida lärjungarna tillägnat sig kursen. Det är vid denna form av arbets-
uppgifter till en början nödvändigt, att läraren ger lärjungen anvisningar för
den metodiska behandlingen.
d) Genomarbetandet av egen erfarenhet utan stöd av läroboken. En typ av
arbetsuppgifter, som brukar tilldraga sig stort intresse från lärjungarnas sida,
är att låta dem utan stöd av läroboken besvara någon filosofisk fråga. Lämp-
liga uppgifter äro: Hur tänker jag mitt »jag»? — Vilken nytta har jag av min
fantasi? — Vad kan jag göra för att utveckla min smak?
Vid arbetsuppgifter av de båda senare slagen är det av vikt, att läraren ob-
serverar även den formella sidan av svaren och t. ex. påpekar vikten av fixe-
rade begrepp, en noggrann disposition o. d.
Vid de ovannämnda typerna av arbetsuppgifter har materialet hämtats
dels från läroboken (eller annan filosofisk litteratur), dels från lärjungarnas
erfarenhet i skolan och läxarbetet. Även deras erfarenhet utanför skolan ger
goda exempel. Åskådandet av en idrottstävling erbjuder tillfällen att studera
det psykiska livet från olika sidor: uppmärksamheten, känslornas inflytande
på tänkandet, de felslut, som ha sin grund i bristande balans i känslan eller
i alltför ensidiga känslor o. s. v.
Ett rikt givande material för arbetsuppgifter föreligger i litteraturen och
konsten. Det torde därvid vara av stor betydelse, att läraren väljer författare,
som läsas av ungdomen — ej blott de klassiska. Sinnesanalogierna, fantasien
och känslolivet kunna med fördel belysas genom litteraturen. — Exempel:
Varför är skämtbilden så levande? Hur har tecknarens fantasi arbetat? —
Hur förhåller sig Heidenstams teckning av karolinerna till verkligheten? —
Känslans utveckling hos någon av personerna i Kung Fjalar eller i Kungar-
na på Salamis.
Andra arbetsuppgifter kunna med fördel anknytas till historien, framför allt
filosofiens historia. Detta bör ske i så stor utsträckning som möjligt, om äm-
neskonferensen bestämt, att huvudvikten vid undervisningen skall läggas på
den historiska delen av kursen.
Framför allt då det gäller viljelivet, ger kyrkohistorien med sina redogörel-
ser för omvändelse goda exempel på viljeakter. Därvid kunna gärna de olika
typerna observeras och analyseras: plötslig omvändelse i motsats till en lång-
samt skeende, mer teoretiskt betonad till skillnad från mer känslo- och viljebe-
tonad. Läraren bör emellertid härvid ej inskränka sig till att erinra om dessa
exempel utan analysera dem; särskilt då det gäller känslans och viljans psyko-
logi, är detta av synnerligen stor uppfostrande betydelse. Arbetsuppgifterna
kunna med fördel formuleras så, att de syfta till lärjungens självuppfostran. —
Exempel: Vad gör skolan för att uppfostra sina lärjungar? — Vad kan lär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
