Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Förslag till Kungl. Maj:ts kungörelse angående undervisningsplaner för rikets allmänna läroverk och de kommunala mellanskolorna - Andra delen: Kursfördelning och speciella anvisningar - Fysik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
219
på jorden (de viktigaste stjärngrupperna; himlavalvets skenbara dagliga rö-
relse; solens, månens och planeternas skenbara rörelser); bestämning av tid
och ort; den heliocentriska uppfattningen av solsystemet; i sammanhang här-
med fenomen, som bero av jordens vridning kring sin axel; förmörkelser,
himlakropparnas naturbeskaffenhet.
På gymnasiet kunna lämpliga delar av kursen, såsom himlakropparnas na-
turbeskaffenhet (astrofysiken) och allmänna gravitationen, vilka förutsätta
kunskaper i spektralanalys resp. dynamik, uppskjutas, tills lärjungarna för-
värvat erforderlig insikt inom dessa områden.
Vid undervisningen i astronomi bör det grundläggande vara den direkta
iakttagelsen av företeelserna på himlavalvet. Vid lämpliga tillfällen utföras
därför dels av lärare och lärjungar gemensamt, dels av de senare var för sig
eller gruppvis planmässiga iakttagelser, varjämte åskådningsmateriel, såsom
stjärnkartor och glober, bör flitigt användas. Sedan lärjungarna på detta
sätt förvärvat ett tillräckligt mått av erfarenhetskunskap, är det lämpligt
att övergå till företeelsernas förklaring från heliocentrisk uppfattning.
Den nu skildrade gången vid undervisningen torde vara den lämpligaste.
Den enskilde läraren bör emellertid avgöra, huruvida icke redan från början
de direkta iakttagelserna böra förknippas med deras förklaring från helio-
centrisk uppfattning. Särskilt torde detta förfaringssätt vara att rekommen-
dera i sådana fall, då läraren för behandlingen av astronomikursen har en
jämförelsevis kort tid till sitt förfogande eller då väderleken på orten kan sä-
gas i regel vara mindre gynnsam för systematiska iakttagelser.
Växelströmslära. På grund av växelströmmarnas allt större praktiska be-
tydelse och användning bör erforderlig uppmärksamhet ägnas åt detta om-
råde. I realskolan kunna lärjungarna endast förvärva obetydlig kunskap om
växelströmmar, t. ex. vid studiet av induktionsströmmar och transformatorn.
På latingymnasiet torde man utöver realskolans kurs endast medhinna att nå-
got grundligare, huvudsakligen experimentellt, klargöra skillnaden mellan en
växelström och en likström samt genomgå enfas-växelströmsgenerator. På
realgymnasiet kan man däremot medhinna åtskilligt mera. Genom experi-
ment bör man bland annat påvisa växelströmmens periodicitet samt fasförskjut-
ning. Begreppen effektiv strömstyrka och spänning samt effektlagen klar-
göras huvudsakligen genom matematisk behandling. Slutligen behandlas i
korthet trefasströmmar, varvid huvudvikten lägges på deras stora praktiska
betydelse, likaså principen för trefasgeneratorn och -motorn, dock utan allt-
för stort avseende vid tekniska detaljer.
Strålningslära. Redan i realskolan kunna lärjungarna bibringas någon före-
ställning om vissa slag av strålning, såsom röntgenstrålar samt elektromag-
netisk strålning vid studiet av radioapparat. De viktiga tekniska tillämp-
ningarna av strålningsläran medföra, att vid undervisningen på gymnasiet
stor uppmärksamhet ägnas åt detta område. På realgymnasiet kunna lämp-
ligen behandlas följande moment: katod- och kanalstrålar; elektromagne-
tisk strålning (hertzska vågor, värmestrålning, synligt ljus, ultravioletta
strålar, röntgenstrålar, gammastrålar); tillämpningar: elektronröret och dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
