Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Förslag till Kungl. Maj:ts kungörelse angående undervisningsplaner för rikets allmänna läroverk och de kommunala mellanskolorna - Andra delen: Kursfördelning och speciella anvisningar - Fysik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
223
slutsatser, som i sin tur kunna leda till nya viktiga upptäckter; huru nya pro-
blem inställa sig, där man trott sig äga full klarhet o. s. v.
Då lärjungarna under sina laborationer försöka att själva upptäcka ett se-
dan länge bekant fysikaliskt faktum, kan det vid flera tillfällen vara lämpligt,
att läraren i korthet omtalar, huru man kommit fram till detta.
d. Problemlösningen.
1. På olika områden av den fysikaliska lärokursen böra givas lämpliga
övningsexempel. De skola ha till ändamål att från skilda synpunkter belysa
en eller annan lag, ge övning i lagens användning eller utvidga kunskaperna i
ett eller annat avseende.
övningsexempel böra endast givas i fråga om områden, som lärjungarna
tillräckligt behärska, och icke innebära någon konstlad användning av en
fysikalisk lag eller formel eller utgöras av sådana invecklade uppgifter, vilkas
lösning snarare kräver färdighet i matematisk behandling av ekvationer än
fysikalisk insikt. Att göra problemlösningen till det egentligen kunskapsgi-
vande momentet i undervisningen är en förkastlig metod. Läraren måste stän-
digt hålla i sikte, att det experimentella studiet är det centrala i fysikundervis-
ningen, som icke får förryckas genom ett överdrivet sysslande med lösning av
problem. Laborationema bereda för övrigt lärjungarna talrika tillfällen att
behandla fysikaliska räkneuppgifter, varför man av denna anledning bör kunna
något inskränka den egentliga problemlösningen.
2. Redan i realskolan böra givas enkla räkneexempel, särskilt på sådana
områden, som skola göras till föremål för en grundligare behandling, t, ex.
specifik vikt, Arkimedes’ princip, längdutvidgning, kalorimetri, Ohms lag.
Härigenom kunna lärjungarna redan på detta stadium erhålla en i flera avse-
enden fast kunskap i stället för ofta nog oklara begrepp.
På latingymnasiet inskränkes exempelräkningen till enkla belysande
användningar av de viktigaste lagarna. Man bör därvid fästa särskilt avse-
ende vid praktiska uppgifter, som äga samband med användningen av fysi-
kaliska lagar i tekniken, i samfärdseln och i hemmet, i det dagliga livet över-
huvud. Uppgifter av detta slag, vilka i någon mån kunna förekomma redan i
realskolan, torde därjämte vara särskilt ägnade att väcka lärjungarnas intresse,
emedan de anknyta till deras egen erfarenhet och klargöra för dem de tekniska
tillämpningarnas ekonomiska betydelse. Även på realgymnasiet bör man, sär-
skilt under lektionerna, undvika exempel av komplicerad beskaffenhet, med
avseende på såväl det fysikaliska som det matematiska innehållet. Till uppgif-
ter av denna art kunna bl. a. räknas svårare problem angående kroppars ut-
vidgning, vilkas betydelse och kunskapsvärde icke kunna anses motsvara det
tidsödande arbete, som kräves av lärjungarna, för att de skola kunna förvärva
erforderlig färdighet i deras lösning. Mera komplicerade uppgifter kunna
lämpligen givas åt försigkomna och intresserade lärjungar för arbete på egen
hand eller tillsammans med en eller flera kamrater.
3. Vid de fysikaliska skrivningarna på realgymnasiet kan en eller annan
gång utom räkneuppgifter även givas exempel av annan art, såsom redogörelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
