Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Ändringarna i undervisningsplanerna jämte motivering - I. Allmän översikt - B. Gymnasiet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
338
timplanen för de båda högsta ringarna å den linje han tillhör upptagna ämnena.
Denna fria tillvalsrätt är dock begränsad därigenom, att undervisning i till-
valsämne i näst högsta ringen endast får anordnas, om minst 5 lärjungar i rin-
gen anmält sig önska deltaga i denna undervisning, såvida icke skolöverstyrel-
sen på grand av särskilda omständigheter härifrån medger undantag. Vidare
måste ämnesvalet hålla sig inom de ämnen, som äro upptagna på timplanen för
den gymnasielinje lärjungen tillhör, en bestämmelse, som — teoretiskt sett —
icke medför annan inskränkning än den, att en lärjunge på realgymnasiet är
förhindrad att tillvälja grekiska. Lärjunge på detta gymnasium äger näm-
ligen rätt att tillvälja latin, ävensom lärjunge på latingymnasiet kemi.
Dessa bestämmelser ha, under den korta tid de tillämpats, i praktiken visat
sig medföra vissa mindre lyckliga konsekvenser. I sina åt de sakkunniga givna
direktiv framhåller också departementschefen, att frågan rörande tillvalsrät-
tens tillämpning bör göras till föremål för förnyad undersökning. Efter att
ha uttalat sig om gymnasiets timplaner fortsätter han: »I nära sammanhang
med nu berörda spörsmål står ock frågan om tillämpningen av bestämmelserna
om lärjungarnas rätt att tillvälja vissa ämnen å gymnasiet. Enligt förelig-
gande erfarenhet har den nu stadgade begränsningen av tillvalsrätten visat sig
medföra ogynnsamma följder för vissa ämnen, bland andra grekiska, vars stu-
dium genom nämnda bestämmelser inskränkts på ett sätt, som icke är utan vå-
dor för vår högre skolbildning och för det mål densamma är avsedd att sträva
till. Det synes mig därför påkallat, att en undersökning kommer till stånd, i
vad mån åtgärder för hindrande av en icke önskvärd utveckling på detta område
kunna och böra vidtagas.»
Med ledning av dessa direktiv ha vi underkastat de nuvarande bestämmel-
serna om tillvalsrätten en ingående prövning, vilken föranlett framläggandet
av vissa ändringsförslag.
De anmärkningar, som framställts mot tillvalsrätten i dess nuvarande form,
gå i två till synes motsatta riktningar. Ä ena sidan framhålles, att valfriheten
är för stor: lärjungarna lockas att välja ämnen med lägre timtal och överhuvud
»lättare» ämnen eller också att välja lärare i stället för ämne. A andra sidan
betonas, att valfriheten i stor utsträckning blir illusorisk, då den är bunden av
kamraternas ämnesval: ett ämne, som ej samlar 5 lärjungar, har nämligen inga
eller små utsikter att komma med på undervisningsschemat.
Båda dessa anmärkningar mot tillvalsrätten ha kommit klart till uttryck i
de uttalanden, som gjorts av kollegierna vid de högre läroverken, med anledning
av vår cirkulärskrivelse den 3 november 1931. Av de 19 läroverkskolle-
gier, som yttrat sig om tillvalsrätten, ha 16 uttalat en bestämd önskan, att
denna rätt begränsas eller regleras därigenom, att i stället för val av ämne
införes val av vissa fasta ämneskombinationer (tillvalsgrupper). I synnerhet
vid läroverk med litet lärjungeantal på gymnasiet äro, framhålles det, olägen-
heterna med den nuvarande ordningen kännbara. Så skriver läroverkskollegiet
i Gävle: »Alldenstund bestämmelserna angående ämnesdifferentieringen i gym-
nasiets två högsta ringar visat sig medföra avsevärda svårigheter för lärjungar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
