Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Ändringarna i undervisningsplanerna jämte motivering - I. Allmän översikt - B. Gymnasiet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
339
na vid ämnesvalet inom ringar med litet elevantal, synes det kollegiet nödvän-
digt, att organisationen ändras på så sätt, att dessa olägenheter avhjälpas och
lärjungarna även i små gymnasieringar må kunna få undervisning i de ämnen,
som de behöva för sitt framtida levnadskall.» Och läroverkskollegiet i Lands-
krona gör, efter att ha förordat införandet av fasta tillvalsgrupper, följande till-
lägg: »Därvid bör tillses, att även de ämnen, vilka locka endast få elever och
på grund därav särskilt vid mindre läroverk lätt bli missgynnade, bli represen-
terade i tillräckligt antal grupper. För vissa ämnen torde dessutom en nedsätt-
ning av minimiantalet elever bli nödvändig.» Än längre i begränsningen av
tillvalsrätten går kollegiet vid Göteborgs flickläroverk, som föreslår »ett antal
relativt fasta bildningslinjer» och härvid särskilt betonar angelägenheten av att
en »nyspråklig linje» kommer till stånd. Läroverkskollegiet i Hudiksvall ön-
skar i första hand ett »fast system med successiv avskrivning av vissa ämnen»
i överensstämmelse med av kollegiet uppgjort förslag. I samband med in-
skränkning av valfriheten uttalar sig kollegiet i Karlskrona för avskaffandet
av bestämmelsen om ett visst minimiantal lärjungar, under det att kollegierna
i Gävle och Landskrona gett sina önskemål på denna punkt en mera moderat
form (se ovan).
När det gällt att taga ställning till ovan anförda, av kollegierna uttalade
önskemål beträffande tillvalsrätten, ha vi icke ansett oss kunna tillmötesgå
kravet på inrättandet av fasta bildningslinjer, om nämligen härmed avses en
uppdelning av de båda gymnasierna, latin- och realgymnasiet, på ett fåtal lin-
jer med fasta ämnen, som skulle vara gemensamma för alla till resp. linjer hö-
rande lärjungar, exempelvis på så sätt, att latingymnasiet uppdelades i en hel-
klassisk linje (med grekiska), en halvklassisk (utan grekiska) samt en nyspråk-
lig (med större timtal för de moderna språken), och realgymnasiet uppdelades
i en matematisk och en naturvetenskaplig linje. Vi hålla före, att en sådan upp-
delning skulle sönderbryta den nuvarande organisationen och därmed även om-
intetgöra den rätt till specialisering, som kan betraktas som en av huvudpunk-
terna i denna organisation. Enligt vår mening kan syftemålet med en sådan
linjeuppdelning realiseras inom ramen av den nuvarande organisationen, dock
under förutsättning att denna organisation får en fastare utformning. Vad som
erfordras för att råda bot på bristema i den nuvarande ordningen är icke främst
att nedbringa antalet utbildningslinjer till ett minimum utan att reglera lär-
jungarnas tillvalsrätt och såmedelst förhindra, att ämnesvalet göres planlöst och
efter mindre goda bevekelsegrander. Med andra ord — lärjungarna skola välja
ämneskombinationer, icke ämnen. Den jämkning, som i detta avseende synes
oss böra vidtagas, åsyftar sålunda att i viss mån »standardisera» ämnesvalet på
grundval av de krav, som uppställas för tillträdet till högre fackutbildnings-
anstalter.
Med ledning av skolöverstyrelsens »Uppgifter angående fordringar för in-
träde vid vissa undervisningsanstalter ...» samt med stöd av inhämtade upp-
lysningar och i övrigt gjorda iakttagelser ha vi i läroverksstadgan § 9 upptagit
15 olika ämneskombinationer, nämligen:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
