Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Ändringarna i undervisningsplanerna jämte motivering - I. Allmän översikt - E. Friluftsverksamheten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
359
efter samråd med de lärare, som närmast deltagit i ledningen av frilufts-
verksamheten, genom besvarande av vissa framställda frågor lämna de upp-
lysningar i nämnda avseende, som kunde vara av värde för våra övervägan-
den på denna punkt. I samband med motiveringen av förslaget till anvis-
ningar för friluftsverksamheten lämnas här nedan en kortfattad översikt över
de inkomna svaren.
Såsom belysande för den allmänna inställningen må till en början erinras
därom, att endast 5 av de 117 läroverk, från vilka yttranden föreligga, an-
sett nu gällande bestämmelser angående friluftsverksamheten tillfredsstäl-
lande, medan 105 funnit dem otillfredsställande; övriga begagna uttryck som
»ej fullt tillfredsställande», »i det stora hela tillfredsställande». Däremot
råder i stort sett enighet därom, att friluftsverksamheten haft ett välgörande
inflytande på lärjungarna, varför man icke önskar den avskaffad, även om
den ganska allmänt anses inverka störande på själva studierna.
Vad friluftsverksamhetens syfte beträffar, betona flera rektorer kraftigt,
att härvid rekreationsmomentet bör träda i förgrunden. »Den hygieniska
synpunkten bör gå före den idrottsliga.» Denna uppfattning, som f. ö. mo-
tiverat friluftsverksamhetens tillkomst och erhållit ett uttryck jämväl i Kungl.
Maj:ts proposition i skolfrågan vid 1927 års riksdag, har också varit väg-
ledande för oss vid utarbetandet av vårt förslag. Men därjämte ha vi varit
angelägna att framhäva, att särskilt friluftsverksamheten, rätt lagd och ledd,
är i hög grad ägnad att främja skolans allmänt fostrande uppgift. Denna
uppfattning har i vårt förslag framträtt bl. a. däri, att vi inrymt åt läro-
verken stor frihet i fråga om friluftsverksamhetens organisation. Vidare
kommer den till synes i de lämnade anvisningarna beträffande lämpliga pro-
gram samt i föreskrifterna rörande lärjungarnas deltagande.
Under sådana omständigheter ha vi ansett det självfallet, att särskild tid
alltjämt anslås för nämnda verksamhet; vår uppgift har då blivit att söka
undanröja de svårigheter, som mött dess genomförande och ändamålsenliga
utformning.
I fråga om friluftsverksamhetens omfattning har alltsedan tillkomsten av
de 15 s. k. friluftsdagarna krav rests dels på en minskning av dagarnas
antal, dels på införande av en viss latitud i fråga om detta antal. Vid rektors-
mötet 1931 röstade endast 2 av de högre läroverkens rektorer för bibehål-
lande av det nu föreskrivna antalet dagar. Svaren på cirkulärskrivelsen till
rektorsämbetena visa också, att meningarna rörande det lämpliga antalet
starkt gå isär. För 15 dagar uttala sig 15 läroverk; 12—15 dagar föreslås
av 6 läroverk, under det att 26 önska en ännu större latitud, från lägst 9 ä 10
till högst 12 a 15. De flesta skolorna anse »omkring 10» dagar vara lämp-
ligast; mindre än 9 dagar vilja 12 skolor ha. Då vi ansett det av särskild
vikt, att i denna betydelsefulla punkt den förhärskande uppfattningen får
bli avgörande, ha vi funnit oss böra fastslå antalet friluftsdagar till lägst
10, högst 12. Samtidigt ha vi emellertid påkallat ett återinförande av den
i 1905 års stadga förekommande bestämmelsen, att rektor skall meddela för
hela läroverket gemensam ledighet lägst 4, högst 6 dagar under året. Mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
