Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Speciella frågor - 1. Radioteatern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33
de av den dramatiska litteratur, som skrivits för scenen. Helt annorlunda stäl-
ler det sig, då radioteatern har möjlighet att arbeta med för radio skrivna
verk, där författaren kunnat från början anpassa sig efter radions form och
tillgodogöra sig dess speciella uttrycksmedel. I sådana fall kan radioteatern
icke sällan nå ett betydande konstnärligt egenvärde. Ju mer det lyckas
radioteatern att erhålla en originalrepertoar efter dess egna förutsättningar
och därigenom frigöras från beroendet av scendramatiken, desto klarare kom-
mer dess ställning som en gentemot teatern fri och självständig konstart att
framträda. Detta är emellertid ett problem på lång sikt, vars lösning delvis
är avhängig av ekonomiska faktorer, och tillsvidare är radioteatern hänvisad
att i stor utsträckning välja sina pjäser ur den existerande teaterlitteraturen.
En väsentlig förmån, som radioteatern äger framför dess äldre kollega,
scenteatern, ligger i att den efter rundraclionätets utbyggande utan kostnader
och särskilda organisationsåtgärder kan distribuera sin produktion till en
snart sagt obegränsad publik. Detta har intet direkt samband med ra-
dioteatern såsom konstform, vilken skulle vara densamma, även om klien-
telet vore mera exklusivt; det är helt och hållet en praktisk sak, ett
faktum, som nu en gång föreligger. Det synes emellertid rundradioutred-
ningen som om detta faktum vore av avgörande betydelse, då det gäller att
klarlägga radioteaterns relativa existensberättigande samt riktlinjerna för dess
fortsatta utveckling. I stort sett har nämligen scenteatern mycket små möj-
ligheter att tränga ut till den breda allmänheten. Antalet goda skådespelar-
krafter är begränsat, och den stora publikens ekonomiska möjligheter äro också
i regeln begränsade. Även det bäst planlagda system av turnéverksamhet och
publikorganisation kan endast ge en ringa del av den svenska allmänheten
möjlighet att tillgodogöra sig teater av konstnärligt värde, och ju mera exten-
sivt denna verksamhet lägges, dess mindre bli de smakbitar, som komma på
varje enskild teaterväns lott i de samhällen, som icke äro tillräckligt stora
att erbjuda ekonomisk jordmån för fasta scener eller för oftare återkommande
turnéer.
Utredningen är av den meningen, att rundradiorörelsens snabba utveckling
till betydande del beror därpå att nu för tiden alla samhällslager ha ett kon-
tinuerligt behov av att upprätthålla och utveckla andliga intressen av olika
slag. Det sätt varpå radioteatern, trots konstformens relativa svårtillgäng-
lighet, mottagits av allmänheten synes vara ett levande bevis för förekom-
sten av ett allmänt utbrett intresse hos lyssnarna, om icke för teater i egent-
lig mening så dock för de komplex av mänskliga problem och konflikter, inom
vilka dramat sedan gammalt har sina naturliga rotfästen. Med alla sina ofull-
komligheter har radioteatern såsom här ovan påvisats — bortsett ifrån dess
inneboende utvecklingsmöjligheter som självständig konstform — stora förut-
sättningar att tillfredsställande tolka betydande delar av den förefintliga dra-
matiska litteraturen. Radioteaterns möjlighet att hålla en repertoar, som är
oändligt mycket rikare och mera nyanserad än den, som en scenteater av eko-
nomiska och andra skäl kan åstadkomma, gör den alldeles särskilt skickad
att bli en värdefull introduktör och vägvisare i den dramatiska diktningens
3— 350S07
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
