Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Speciella frågor - 3. Väderlekstjänsten - Rundradion och Stim
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44
nyttiga. Utredningen vill endast ifrågasätta, huruvida icke rundradions so-
ciala och kulturella betydelse något mera borde komma i -beaktande vid den
skälighetsprövning, som enligt riksdagens mening uppenbarligen förutsattes.
Tankar i denna riktning ha förut varit uppe. I den proposition till 1927 års
riksdag, vari uteslutande rätt för författare att offentligen föredraga sina
verk föreslogs, anförde dåvarande chefen för justitiedepartementet, statsrådet
Thyrén, att rundradiorörelsens ställning till den ifrågasatta lagändringen
förtjänade en särskild uppmärksamhet, enär denna rörelse •— sådan den be-
dreves — icke kunde jämställas med ett vanligt affärsföretag utan torde få
betraktas på samma sätt som en eljest under statlig kontroll utövad kulturell
verksamhet. Detta innebure icke att rundradiorörelsen borde göras helt obe-
roende av författarrätten, men det kunde motivera vissa föreskrifter i syfte
att reglera förhållandet för den händelse en författare skulle vägra att läm-
na medgivande till uppläsning av sitt verk eller därför fordrade oskäligt hög
ersättning. »Motsvarande spörsmål», heter det vidare, »möter för övrigt
jämväl med avseende på musikaliska verk. Medan sålunda rundradiorörel-
sen för fyllandet av sina program knappast kan vara så beroende av nu ifrå-
gavarande alster av författarverksamheten, att rörelsen är helt hänvisad till
författarens godtycke, kunna de musikaliska verken i allmänhet icke undva-
ras vid utsändningar för underhållning genom rundradio. Det spörsmål sy-
nes därför vara förtjänt av ett närmare övervägande, huruvida icke en jämk-
ning i nu förevarande hänseende vore påkallad även i tonsättarens utföran-
derätt.» Anförandet syftar, som synes, icke direkt på den nu föreliggande
frågan men belyser den i en väsentlig punkt.
Vad som närmast föranleder utredningen att framhålla dessa synpunkter,
är den rätt tunga belastning, som avgifterna till Stim utgöra på radions mu-
sikprogram. Ar 1933 uppgingo de samlade utgifterna för årets musikpro-
gram till 599 890 kronor. Drager man härifrån den avtalsenliga ersättningen
till Stim samma år eller 157 322 kronor, återstå 442 568 kronor, vilka således
utgöra programmets egentliga musikutgifter. Men på denna summa utgör er-
sättningen till Stim en belastning av icke mindre än 35-
5 %. I årets budget
beräknas musiken draga en kostnad av 610 691 kronor samt ersättningen till
Stim 169 300. Göres även här en motsvarande beräkning visar det sig, att
nämnda belastning stigit till 38-
3 % av musikkostnaderna.
I belysningen av dessa siffror torde det kunna sägas, att Radiotjänsts av-
tal med Stim ger de tonsättare, vilkas radiorätter tagas i anspråk för rund-
radions musik- och underhållningsprogram, en väl riklig ersättning. Utred-
ningen vill visserligen icke taga någon direkt ställning till frågan, då ju pro-
gramledningen bör ha fullt fria händer i denna angelägenhet. Men skulle
sådana omständigheter inträda, att Stim i full utsträckning kunde göra gäl-
lande sin faktiska monopolrätt över de lagligt skyddade svenska och utländ-
ska radiorätterna beträffande musikaliska verk, måste enligt utredningens
uppfattning statsmakterna taga i anspråk den möjlighet, som anvisas av
Bernkonventionen, och reglera förhållandena på området genom lagstiftning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
