Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andrej Platonov: En mästares tillkomst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i68 ANDREJ PLATONOV
södern. Zachar Pavlovitj gick med snickaren till
järnvägsstationen för att söka arbete — snickaren
kände en lokförare där.
De träffade honom i vaktrummet, varifrån man
reglerade lokomotivbrigaderna. Lokföraren sade, att
det fanns gott om folk, men ont om arbete. De
bönder, som voro kvar i de närmast belägna byarna,
levde av arbete på stationen och gjorde vad som helst
för låg betalning. Snickaren gick ut, men kom snart
tillbaka med en vodkabutelj och en korv. Sedan
de druckit vodka, berättade lokföraren för Zachar
Pavlovitj och snickaren om lokomotivet och
Westing-housebromsen.
— Vet ni, vilken lutning tåget brukar göra i
kurvorna? frågade han, upprörd över åhörarnas
okunnighet och visade lutningen med kraftigt spända
armar. Om man öppnar bromskranen slår en blå låga
upp under tendern, under blocken, vagnarna trycker
i nacken på lökomotivet, lokomotivet vrålar med
instängd ånga — en gång... det väser genom
skorstenen! Och tusan vad det går!... Häll i! Det var
dumt, att du inte köpte gurkor, korven packar sig i
magen på en.
Zachar Pavlovitj satt tyst. Han var redan i förväg
övertygad om att han inte skulle få något arbete på
lokomotivet — hur skulle han kunna klara sig med
sådana invecklade mekanismer efter sina stekpannor
av trä?
Lokförarens berättelse stegrade hans längtan efter
mekaniska ting men gjorde honom på samma gång
nedstämd — som vid obesvarad kärlek.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
