Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bägge karlarna hälsade förtroligt på honom och
togo ingen notis om hans följeslagare.
»De bråkade inte, ingen kommer att bråka»,
försäkrade Joe henne, medan de gingo uppför trapporna
till den andra våningen. »Och även om de hade
gjort det, skulle de inte ha vetat vem det var, och
de skulle ha tegat för min skull. Seså, stig in här.»
Han sköt in henne i ett litet kontorsaktigt rum och
lämnade henne där sittande på en dammig stol med
trasig sists. Några minuter därefter kom han
tillbaka igen klädd i en lång badkappa och med
smär-tingskor på fötterna. Hon började darra, och han
lade ömt sin arm om henne.
»Det går nog bra, Genevieve», sade han
uppmuntrande. »Allt är klart. Ingen kommer att bråka.»
»Jag tänker på dig, Joe», sade hon. »Jag frågar
inte efter mig själv. Det är dig jag tänker på.»
»Frågar du inte efter dig själv! Det var det jag
trodde du var rädd för.»
Han såg överraskad på henne; det underbara hos
kvinnan överväldigade honom mer än någonsin, och
hos Genevieve hade han ju redan förut sett så
mycket av detta kvinnligt underbara. Ett ögonblick stod
han tyst, sedan stammade han:
»Du tänker på mig? Och du bryr dig inte om
vad folk tänker? Eller någonting annat?»
En skarp dubbelknackning på dörren och ett ännu
skarpare: »Kila på, Joe!» drog hans tankar till vad
som nu närmast skulle ske.
»Fort, en sista kyss, Genevieve!» viskade han nästan
andäktigt. »Det är min sista dust, och jag skall
kämpa som aldrig förr, nu då du ser på.»
3i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
