Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hantverk och skråväsen 14
Av amanuensen vid Landsmålsarkivet i Upsala fil. lic. J. EJDESTAM
Det mest utmärkande draget i det moderna arbetslivet är
yrkesfördelningen; dennas yttersta form är den i våra dagar långt drivna
yrkesspecialiseringen. En viss yrkesfördelning finner man redan hos primitiva folk, men
här råder oftare en utpräglad arbetsfördelning mellan könen, t. ex. så att
männen ägnat sig åt jakt, fiske o. d.; medan skötseln av jordbruket påvilat
kvinnorna. Som exempel på liknande förhållanden i vårt land kan nämnas,
att skötseln av nötkreaturen betraktats och rätt allmänt ännu betraktas
uteslutande som kvinnogöra, medan männen ägnat sig åt andra, enligt vår
uppfattning självklart manliga bestyr, t. ex. skötseln av stallet och vården
av hästarna.
Förutsättningen för hantverksyrkenas uppkomst är, att olika
samhällsmedlemmar eller grupper därav kommit att ägna sig åt tillverkning av olika slags
varor. I äldsta tider existerade ingen yrkesfördelning i här avsedd
bemärkelse. De föremål och redskap, som voro nödvändiga för livsuppehället,
förfärdigades inom det egna hushållet. När någon enskild individ på grund
av anlag eller förvärvad skicklighet uppnått större förmåga än sina kamrater
att tillverka något visst föremål, var det helt naturligt, att hans färdighet
togs i anspråk även utanför familjen. Så bytte han bort sina alster mot
varor, som kanske någon annan framställt utöver sitt eget behov. Härigenom
uppstod en arbetsfördelning, som sedan alltmera utvecklats och nått sin
höjdpunkt inom den moderna industrien. En fördelning av annan art ha vi att
göra med, då en hel folkstam eller en inom ett begränsat geografiskt område
bosatt folkgrupp ägnat sig åt ett och samma yrke. En dylik utveckling är
vanligen betingad av naturförhållandena. Så är t. ex. slipstenstillverkningen
i Orsa i Dalarne och täljstensbearbetningen i Handöl i Jämtland en följd av
att rikligt råmaterial funnits just i dessa trakter. Det finns för övrigt från vår
landsbygd talrika exempel på att befolkningen i hela socknar eller betydande
delar därav till stor del livnärt sig av vissa för sina respektive orter
karakteristiska hantverk.
Hantverket är och har varit direkt beroende av handeln, i gångna tider även
byteshandeln. Under perioder, då handelslivet varit obetydligt elkr, såsom i
krigstider, delvis legat nere, har också hantverket blivit lidande härpå.
Klarare framgår detta, om man betänker, att de städer, som under medeltiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
