Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
torde redan då ha varit mycket gammalt. Sadelmakarens eller bältarens gille
var mycket förnämt. Åtskilliga av dess utövare voro att räkna bland
huvudstadens förnämsta borgare. Enligt den gamla medeltida skråordning, som
tack vare framlidne riksbibliotekarien Klemmings omtanke blivit räddad
åt eftervärlden, finner man, att när gillet höll sammankomst, skulle alla
svenner vara närvarande. Minst fyra ärenden skulle föreligga till
behandling, och inga ärenden kunde avgöras, utan att minst fyra voro närvarande.
Var och en av dessa hade att betala 3 öre i ljuspengar.
En gosse, som antagits som lärling, skulle, sedan han avlagt sitt
gesällprov och blivit sven, minst ett halvt år efteråt arbeta hos den mästare, hos
vilken han lärt yrket. Vid inträde hade han att betala 3 öringar och
sedermera 3 penningar varje år, liksom de andra svennerna. Uraktlät han att
betala sin tribut hade »skaffarna» att vända sig till hans husbonde, som hade
att utbetala beloppet och sedan draga av på lönen.
Ifall en broder avled, hade skaffarena att tillsäga alla andra bröder härom.
Alla skulle sedermera följa denne till graven. Gillet hade i sin ordning att
sörja för att över den döde två själamässor blevo lästa och att ljus till dessa
blevo utlämnade.
Om någon broder blev sjuk eller kränk hade de andra gillesbröderna »att
honom till hjälp komma». Eller ock sörja för att han kom på hospitalet.
När han skulle från detta hade man att taga pengar ur bössan, att för
honom betala, ifall han själv icke kunde klara upp sin iråkade skuld.
Behövde han skötsel hemma, hade man att sörja härför, och om han dog utan
att äga några tillgångar, hade man från gillets sida att sörja för att han erhöll
en hederlig begravning. Skedde icke detta, var det en chikan för hela gillet,
som därigenom lätt kunde mista en del av sitt anseende.
Om någon valdes till åderman, bisittare eller skaffare och vägrade
emottaga detta uppdrag, hade att böta med en tunna öl, och likväl bliva vid
uppdraget.
Vid en stämma tredjedag jul 1438, å Sankte Johannes evangelists dag,
därvid blev beslutat, att som ordinarie dryckesstämmor skulle, utom förut
antagna en gång i kvartalet, upptagas en sådan å S:t Mikaels afton eller
S:t Mikaels dag. Vidare blev det vid samma tid bestämt, att den sven,
som försummade sin husbondes arbete i fyra dagar eller gick på krog, skulle
böta med ett halvt pund vax. Var och en var pliktig att arbeta till klockan
slog nio om aftonen och uppstå när hon slog tre på morgonen, om så skulle
krävas. Det synes alltså, som om det varit klent beställt med vilotiden.
Var och en, som tjänade för lön, hade att åtnjuta frihet under en vecka,
antingen fjorton dagar före Mikaeli eller fjorton dagar efter.
Vilken sven, som åt andra utan husbondens och verkmästarens vetskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
