Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sadelmakare- och tapetserareyrkena
49
Galavagn, har tillhört kurfurst
Karl Albert. Den förspändes med
åtta hästar. Parisiskt arbete
omkring 1735.
utförde arbete på mästarens verkstad, skulle utan vidare avskedas. Ingen
annan av huvudstadens mästare hade sedan rätt att taga honom i sin tjänst.
Om någon annan sven hjälpte honom i detta arbete, hade denne att härför
böta fyra mark vax. Detta även om han icke visste, att svennen arbetade
för annan. Gillesskrået tålde icke, att folk från andras verkstäder blandade
sig häruti. Den sven, som omtalade vad som förekom på husbondens
verkstad, skulle sedermera icke ha rätt att deltaga i svennelaget. Man kunde
därvid bestämma en viss tid eller ock för alltid. Husbonden eller mästaren
hade även rätt att innehålla av dens lön, som icke ville göra rätt för sig i
ämbetet. Det heter att dessa artiklar blevo uppsatta nämnda dag, då man
var endräktligen tillsammans i huvudstaden.
Vid ett senare sammanträde med sadelmakareämbetet stadgades, att var
och en, som under en gillesstämma tog ordet från åldermannen, när han
ringde i klockan eller annars äskade ljud, skulle böta en mark. Liknande
böter stadgades för den skaffare, som icke på utsatt tid tände ljus å den
tavla, som förefanns utanför gilleshuset.
Sedermera tillkommo ytterligare stadganden för uppträdande vid
gillessammankomsterna. Sålunda blev beslutat, att den som vid en dylik
sammankomst drog kniv skulle böta med ett pund vax. Vidare hade han att
inför världslig rätt stå till svars för den skada, som han gjort annan broder.
Om någon under gillesstämma drog annan i håret, hade han att böta med
en tunna öl.
De många böter i vax, som här omtalas kunna möjligen förefalla en och
annan modern läsare egendomliga. Den vax, som på detta sätt inkom
användes till vaxljus. Dylika voro de förnämsta ljusen under denna tid.
Man synes uteslutande ha använt sig av vaxljus vid gillessammankomsterna.
Talgljus voro icke så omtyckta. Vaxljusen gåvo ett långt bättre och
behagligare sken. De användes även i kyrkorna och i förnämare hem.
4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
