- Project Runeberg -  Sveriges Privata Företagare / 11. Västergötland /
71

(1939-1943) [MARC] With: Gösta Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ur skons och sko makeriets historia

71

Skor från 1600- och 1700-talen.

däremot oxmuleskon hade slejfarna utskurna särskilt. Denna nya slejfsko
blev i bruk för både män och kvinnor i omkring 200 år eller till den franska
revolutionens tid på 1790-talet. Den förekom naturligtvis under denna långa
tid i många olika material, med olika utsmyckningar och även i ganska
skiftande modeller. Under 1600-talet pryddes den med skorosor eller
rosetter, varvid vackra färgverkningar uppnåddes genom användande av
olika material och kontrasterande färg. På 1620—1630-talen var slejfskon
urringad på sidorna, så att den liknande en sandalsko. Skorna voro ibland
också perforerade och hade uddade och snirklade kanter.

I början av 1600-talet uppträder klacken. Tidigare voro alla skor
klacklösa. Allt som börjar är i regel litet och anspråkslöst, så även klacken. Den
var att börja med av trä och sattes mellan hälpartiet och sulan. Den blev
emellertid snart högre och under 1600-talets senare del uppnådde den på
damskor en höjd av 6 à 7 cm. Även på mansskor var klacken av trä, men
från 1630-talet förekommer även klackar av läder. Tills på 1700-talet
kallades klacken på svenska afsatt, afsätt eller afsättning. För adelsmän och
förmöget folk var klacken ofta röd. Talon rouge — röd klack — var på
franska ett namn på adelsmannen. På damskor var klackens färg i regel
harmonierande med plösen. Damklackarna gjordes alltid som insydda
träklackar, d. v. s. täcktes med ett hölje av skinn eller tyg.

Från 1670—1680-talen fästes slejfarna på skorna —• företrädesvis på
mansskor — med spännen. På damskor brukades skorosetterna ännu någon
tid. Att börja med var skospännet litet men blev så småningom större
och på 1760—1770-talen mycket stort. Från franska revolutionens tid
sattes skospännet på avskrivning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:03:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/spf/vg/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free