Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72 Sveris.es Privata Före tagare
Toffeln och galoschen voro också i bruk under 1600- och 1700-talen.
Galoschen var till och med mycket begagnad och omnämnes i Sverige från
1630-talet. Den var ibland av läder och liknade en toffel som skyddade
foten. Ibland var det endast en sula försedd med sidostycken. I England
och Frankrike brukade damerna en träbottnad galosch med en järnställning
från i till 4 tum hög. Den skyddade bra för smuts och väta men var
mycket obekväm att gå med. Från 1700-talets slut blev galoschen ganska vanlig
i Sverige.
Toffeln, särskilt för damer, var ofta en lyxsko gjord av dyrbart material
såsom siden, brokad och sammet. I budoaren och vid levén, uppstigningar
ur bädden, skulle en elegant toffel visa att damen av värld hade fin smak
och råd att kläda sig dyrbart. Även vanligt folk brukade toffeln mera
än vad som nu är vanligt. I de svenska museerna bevaras åtskilliga tofflor,
som uppgivas ha varit »brudtofflor», och Bellman omnämner toffeln flera
gånger, så till exempel:
Toffeln framskjuter sin tipp
Så hög röd som det röda lack,
Nedvikt, uppdragen på kipp,
Med snö-hvit klack; o. s. v.
Den franska revolutionen var inte endast en politisk omvälvning, den
medförde också en genomgripande förändring på modets område. Inom
skomodet bröts slejfskons långa herravälde och pumps och snörskor började
att göra sig gällande. Man tog antikens sandal som förebild, klacken
försvann på damskor och på herrskor blev den mycket låg. Pumps hade
kommit på modet på 1780-talet och för damer voro de mycket begagnade
under första hälften av 1800-talet. De brukades med knytband, som löpte
i en dragsko runt pumpsen, drogos till över vristen och vecklades några varv
runt smalbenet. Herrarnas pumps hade en liten rudimentär slejf •— en
kvarleva från slejfskon — och ibland ett litet spänne. Båda hade ingen
annan uppgift än att tjäna som prydnad.
Tiden efter den franska revolutionen var en krigisk tid och stöveln var
följaktligen mycket i bruk. Kyrassiärstöveln, husarstöveln eller
suvarov-stöveln och många andra modeller begagnades. Vad själva skärningen
beträffar, var det tungstöveln och krökstöveln, som kom till användning.
En av de nya skotyperna var kängan. I Sverige uppkom den i samband
med den svenska dräkten 1778, men verkligt stor spridning vunno kängorna
först som fotbeklädnad för damerna från 1820-talet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
